Hur skapas en detaljplan?
Att arbeta fram eller förändra en detaljplan följer en speciell rutin som kallas planprocess. Det är plan- och bygglagen (PBL) som reglerar processen för en detaljplan. Det finns flera sätt att ta fram en detaljplan, vanligen med ett standardförfarande eller ett utökat förfarande. Vilket förfarande som vi använder beror på om planen är förenlig med översiktsplanen, har liten eller stor miljöpåverkan eller är av betydande intresse för allmänheten.
Allt börjar med en idé som antingen kommer från en fastighetsägare, byggherre eller kommunen själv. Om idén kräver att en ny detaljplan upprättas, att en befintlig ändras eller ska upphävas börjar processen i de flesta fallen med ett planbesked.
Planprocessen inleds med ett planbesked. Alla har rätt att ansöka om planbesked och det är kommunstyrelsen som beslutar om att ge antingen positivt eller negativt planbesked. Ett positivt planbesked innebär att kommunen ställer sig positiv till att påbörja detaljplanläggning. Ett negativt planbesked innebär på motsvarande sätt att kommunen i dagsläget inte har för avsikt att inleda ett planarbete. Tänk på att ett positivt planbesked inte innebär någon garanti för att planen kommer att antas. Det avgörs först när alla delar i planprocessen gåtts igenom.
Vid ett positivt planbesked ger kommunstyrelsen uppdrag till planeringsavdelningen att påbörja detaljplaneläggningen.
Ett planavtal upprättas mellan planeringsavdelningen och beställaren. I planavtalet fastställs fördelningen av kostnader och åtaganden mellan beställaren och kommunen. Det är beställaren som bär kostnaderna som följer av planeringsavdelningens arbete med framtagande av detaljplanen.
När ett planavtal är upprättat tas ett planförslag fram av planeringsavdelningen i samverkan med exploatör och andra förvaltningar. I planförslaget framgår mer detaljerat hur marken får användas, hur stora byggnader får vara, var byggnader ska placeras, och var vägar och VA-ledningar behövs.
Planförslaget skickas på samråd till berörda sakägare: grannar, myndigheter och organisationer. Alla berörda har då möjlighet att lämna synpunkter. Efter samrådstiden sammanställs synpunkterna och ligger till grund för justeringar av planförslaget.
När alla synpunkter under samrådet för planförslaget har samlats in och beretts av tjänstepersonerna på planeringsavdelningen fattar kommunstyrelsen beslut om att det bearbetade förslaget ska ställas ut för granskning. Planförslaget ligger då ute ytterligare minst 2 veckor för att ge möjlighet för berörda att lämna in synpunkter. Efter granskningstiden ställs synpunkterna samman och bemöts i ett granskningsutlåtande som ska skickas till de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.
Om det bara skett mindre korrigeringar efter granskningen kan kommunen nu anta planen. Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om att anta detaljplanen.
Efter att kommunfullmäktige fattat beslut om att anta en detaljplan kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du skriftligen lämnat synpunkter senast under granskningen. Om du till exempel bor i planområdet eller är granne till området kan du vara berörd.
Om ingen har överklagat kommunens beslut att anta detaljplanen vinner den laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet kungjordes på kommunens anslagstavla. Vid överklagande kan detaljplanen vinna laga kraft först efter att domstolen har fastställt kommunens beslut. Från och med nu börjar den nya detaljplanen att gälla. Det går inte överklaga en detaljplan som vunnit laga kraft.