Frågor och svar om vattentjänstplanen

Om du bor inom ett VA-utbyggnadsområde innebär det att det på sikt finns planer på att bygga ut det kommunala VA-nätet som du ska ansluta din fastighet till.

VA-utbyggnadsområden har idag enskild vattenförsörjning och avloppshantering, men planeras att tas in i verksamhetsområde för allmänna vattentjänster. Utgångspunkten är att VA-utbyggnadsområdena har behov av både dricksvatten och spillvatten, men det kan finnas undantag. Behov av allmän dagvattenhantering utreds innan utbyggnadsstart.

VA-utbyggnadsområden har utifrån dagens kunskap och bedömningar stora behov av en förändrad VA-försörjning till skydd för recipienter, miljö och hälsa. Samtidigt finns också goda möjligheter för anslutning till allmänt vatten och avlopp. En recipient är en sjö, vattendrag eller grundvatten som får motta dagvatten, bräddvatten och/eller renat avloppsvatten.

Det är inte möjligt att ge någon exakt tidplan, men VA-utbyggnaden planeras att ske inom en 12-årsperiod. En uppskattad tidplan finns i kapitel 4 under 4.2.1 Planerad VA-utbyggnad.

Berörda fastighetsägare kommer få information om hur och när de kommer kunna ansluta sig till allmänt VA i god tid innan det planeras ske.

Om du bor inom ett VA-utredningsområde kommer det krävas fler utredningar innan vi kan ge något besked om det är aktuellt med nya lösningar eller inte.

VA-utredningsområden är områden där det kan finnas ett behov av en förändrad lösning för vattenförsörjning och/eller omhändertagande av avloppsvatten, men det är inte är klargjort hur det ska lösas på bästa sätt. Utredningar för att fastställa behov och lösning behöver därför tas fram. Till dess att utredning är klar för ett område råder restriktivitet avseende ny bebyggelse. I områden med pågående planläggning genomförs VA-utredningarna inom ramen för respektive planuppdrag.

Det kan finnas möjlighet att påbörja utredningar för några av VA-utredningsområdena inom den närmsta tolvårsperioden, se ansvar, prio och tidplan i avsnitt 4.4.3 Planerade VA-utredningar. I varje VA-utredning ska både enskild och allmän vatten- och avloppsförsörjning utredas, vilket kan resultera i att området fortsatt ska ha enskilt VA men kan även landa i ett behov av kommunal lösning. Resulterar det i att området fortsatt ska ha enskilt VA kan det leda till att kommunen är restriktiv till utveckling/utbyggnad. 

I väntan på utredning av hur en förbättrad VA-situation ska kunna uppnås behöver den befintliga VA-försörjningen fungera tillfredsställande.

Om du bor i ett VA-bevakningsområde är bedömningen att den enskilda vattenförsörjningen och avloppshanteringen som finns idag fungerar bra utifrån den information vi har just nu.

Områdena omfattas inte heller av planer på exploatering eller utveckling av bebyggelsestrukturen. Detta innebär att det inte finns några planer på utbyggnad av allmänt VA i dessa områden för tillfället.

Om bebyggelsen skulle utökas eller förändras är det dock inte självklart att vatten- och avloppsituationen skulle fungera långsiktigt hållbart, i så fall kommer en ny bedömning göras. Kommunen kommer att vara restriktiva till ytterligare ny bebyggelse i  VA-bevakningsområden om det bedöms kunna finnas risk för ett ansvar enligt § 6 Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) vid utbyggnad av bebyggelse.

Kommunen, med huvudansvaret hos miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen bör därför bevaka till exempel antalet tillkommande bygglov eller förändring i nyttjandet av bebyggelsen i dessa områden. Bevakningen syftar till att följa om behovet av en förändrad VA-struktur förändras över tid. Tillsyn av enskilda avlopp kommer ske i enlighet med vattentjänstplanens aktuella bevakningsområden.

Nej, vattentjänstplanen bestämmer inte i vilken ordning bebyggelseutveckling ska ske i kommunen. Planen utgår från kommunens planerade bebyggelseutveckling utifrån hur den såg ut när arbetet med vattentjänstplanens samrådsförslag genomfördes (2023 - 2024).

Vattentjänstplanen visar vilken VA-utbyggnad som behöver genomföras inom en 12-årsperiod för att följa kommunens nuvarande utbyggnadsplanering. Det är alltså inga utbyggnadsbeslut som tas i en vattentjänstplan. En vattentjänstplan är inte heller juridiskt bindande. I stället syftar vattentjänstplanen bland annat till att öka transparens och ge fastighetsägare möjlighet att ta väl avvägda beslut om sin VA-situation samt till att ge allmänheten och medborgare möjlighet att inkomma med synpunkter på kommunens VA-planering. Beslut om utbyggnad av den kommunala VA-anläggningen tas i kommunfullmäktige.

Ett verksamhetsområde är ett avgränsat område där kommunen har ansvaret att tillhandahålla vattentjänster (vatten, avloppsvatten och dagvatten). Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt, eftersom området utgör den gräns inom vilket vattentjänstlagen, VA-taxan och allmänna bestämmelser för användandet av Kristinehamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar (ABVA) gäller.

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om verksamhetsområde. Fastigheter inom ett verksamhetsområde har rätt till beslutade vattentjänster, men också en skyldighet att betala anläggnings- och brukningsavgifter.

Den som äger den allmänna VA-anläggningen kallas VA-huvudman. I Kristinehamns kommun är ansvaret för den allmänna VA-anläggningen delegerat till tekniska nämnden.

Behovet av kommunalt VA ska enligt lagen om allmänna vattentjänster göras för fastigheter som är del av ”ett större sammanhang”. Det innebär att bedömningen inte ska göras för enskilda fastigheter, utan för området som helhet. Om bebyggelsen är ny eller befintlig är inte avgörande för bedömningen. Alltså kan det vara så att den enskilda, befintliga fastigheten tidigare inte har bedömts ha ett behov av kommunalt VA, men att det i och med en bebyggelseutveckling i området bedöms uppkomma ett behov för den totala befintliga och planerade bebyggelsen.

Skyldigheten att bygga ut beror inte av nuvarande status på de enskilda VA-anläggningarna, utan syftar till att området på lång sikt ska uppnå en hållbar VA-försörjning. I ett område med många enskilda anläggningar har dessa olika ålder och skick och det finns inget tillfälle som ett områdes samtliga enskilda VA-anläggningar blir dåliga samtidigt. Eftersom områdena där behovet av kommunalt VA är stort också är områden med känsliga miljöer är det ofta nödvändigt att bygga i området trots att det finns nya enskilda VA-anläggningar.

Vid anslutning till kommunalt VA kan du som fastighetsägare, om vissa förutsättningar är uppfyllda, ansöka om ersättning för en så kallad onyttigbliven anläggning.

En omfattande utredning med urval av områden, bedömning av behov (där skyddet för människors hälsa och miljö utretts) och bedömning av vilka möjligheter till förändrade VA-system som finns har alla vägts ihop. På så sätt har vi gjort en samlad behovsbedömning som tagit hänsyn till hälsofaktorer, miljöfaktorer och samhällsfaktorer. Se mer utförligt kring den samlade behovsbedömningen i bilaga 5 Metod för samlad behovsbedömning.

Ja, kommunala vattentjänster är lagreglerad verksamhet och ärenden som berör vattentjänstärenden prövas i Mark- och miljödomstolen. Det är fastighetsägaren som måste visa att fastigheten inte har behov av kommunal vattentjänst.

Det är olika beroende på hur din fastighet är utformad och vilka vattentjänster som du ansluts till. Kostnaden för att ansluta sig till kommunens VA-nät utgår från den VA-taxa som gäller den dag förbindelsepunkten upprättas, det vill säga när kommunen grävt ner den i marken och anvisat läget. Med förbindelsepunkt menas gränsen mellan den allmänna VA-anläggningen och fastighetens VA-installation, se mer under avsnittet anslutningsförfarande.  

Läs mer och beräkna anslutningskostnad VA.  

Anläggningsavgiften betalas då det allmänna VA-ledningsnätet är färdigutbyggt i ditt område och du som fastighetsägare fått information från kommunen om var du ska ansluta dig.

Den som arrenderar en fastighet eller är tomträttsinnehavare är tillika fastighetsägare och det är fastighetsägaren som betalar anläggningsavgiften. Anledningen till detta är att den som arrenderar anses vara den som har den större nyttan av den kommunala VA-anläggningen och därför också ska betala anläggningsavgiften.

Nej, däremot blir du skyldig att betala anläggningsavgiften. Tillkommer gör även grundavgiften i brukningstaxan.

Ja. 

Anledningen till det är att alla fastigheter, som har rätt att använda den allmänna VA-anläggningen, ska bidra till kostnaderna för den.

I samband med att fastighetsägare ansluts till kommunalt VA och blir avgiftsskyldiga uppstår frågor om inlösen av enskild anläggning och ersättning av onyttigbliven anläggning. För att en anläggning ska ses som onyttigbliven så måste den har varit "nyttig" från början, det vill säga den måste uppfylla de krav som ställs på en enskild anläggning. Till exempel ersätts inte äldre spillvattenanläggningar som inte lever upp till dagens krav. I propositionen till vattentjänstlagen så anser lagstiftaren att denna regel ska användas restriktivt och från statens VA-nämnd har det i princip enbart givits ersättning av enskilda spillvattenanläggningar i de fall kommunen varit försumlig i sitt agerande mot fastighetsägaren. Det betyder att ersättning av onyttigbliven anläggning är något som sker väldigt sällan. Men om vissa förutsättningar är uppfyllda så kan du ansöka om ersättning för en så kallad onyttigbliven anläggning.

Vattentjänstplanen har i sig själv ingen påverkan på VA-taxan eftersom vattentjänstplanen inte ger upphov till några kostnader för VA-utbyggnad. Det är i stället kommunens beslutade och planerade bebyggelseutveckling, som bland annat ses i vattentjänstplanen, som ger upphov till kostnader för utbyggnad av VA. Kommunfullmäktige ansvarar för att besluta om var kommunalt VA ska byggas ut och hur det ska finansieras. Vi tar bara ut de avgifter som är nödvändiga för att täcka kostnaderna för att bygga, underhålla, driva och utveckla vatten- och avloppsnätet och anläggningarna. Vi får inte gå med vinst.

Stigande energipriser, höga räntor och ökade kostnader för material och råvaror påverkar oss alla. Det gäller även för vatten och avlopp i vår kommun. Utöver allt högre kostnader för den dagliga driften, står vi även inför ett stort investeringsbehov när det gäller ledningar och anläggningar. Vi behöver också anpassa oss för att kunna möta nya, tuffare miljökrav. Det är samtidigt viktigt att känna till att vi inte får ta ut mer än vad verksamheten kostar – vi får inte gå med vinst.

Vi får inte gå med vinst; alla som är med och betalar avgiften för vatten och avlopp är en del av en gemenskap. Avgiften täcker inte bara vatten och avlopp till just ditt hushåll, utan även exempelvis kostnader för våra gemensamma ledningar, vattenverk och reningsverk. Vi tar bara ut de avgifter som är nödvändiga för att bygga, underhålla, driva och utveckla anläggningarna och vatten- och avloppsnätet. För att avgifterna ska motsvara kostnaderna, behöver vi se över avgiften varje år.

Du har rätt – och det betyder att du som är ansluten till kommunalt vatten och avlopp inte kan välja bort oss. Samtidigt är tjänsterna vi levererar ändå alltid prisvärda, eftersom vi inte får gå med vinst. Avgiften täcker inte bara vatten och avlopp till just ditt hushåll, utan även exempelvis kostnader för våra gemensamma ledningar, vattenverk och reningsverk.

Förutsättningarna för att leverera dricksvatten och rena avlopp ser olika ut beroende på exempelvis befolkningsunderlag, avstånd och investeringsbehov. Alla kommuner tar dock bara ut de avgifter som är nödvändiga för att täcka kostnaderna; vi får inte gå med vinst.

Det innebär att du tills vidare ansvarar för din dricksvatten- och avloppförsörjning. Men ditt område kan komma in i reviderade versioner av vattentjänstplanen allt eftersom ny kunskap om behov kommer fram. Vattentjänstplanen ska revideras vart fjärde år.

Det är fastighetsägarens ansvar att ha ett avloppssystem som uppfyller miljöbalkens krav, även i väntan på kommunal VA-utbyggnad. En enskild avloppsanläggning ska slamtömmas och skötas så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen tar hänsyn till om det finns planer på nytt kommunalt VA när man ska fatta beslut om en åtgärd eller när ett förbud ska träda i kraft. Krav på eventuella åtgärder ska dock vara skäliga och anpassade till den risk som utsläpp från anläggningen kan anses utgöra.

Vattentjänstplanen kommer att bli ett underlag för miljö- och hälsoskyddsavdelningen när de planerar sin tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. Tillsyn kommer ske kopplat till VA-bevakningsområden, dvs områden som inte planeras att få kommunalt VA inom en 12 års period.

Ansökningar om enskild avloppslösning inom områden som planeras för allmän VA-utbyggnad prövas i enlighet med krav i gällande lagstiftning. Tillstånd för anläggande av enskilda avloppsanläggningar kan komma att tidsbegränsas om kommunal VA-utbyggnad är beslutad, i enlighet med miljöbalken (16 kap. 2 §). Detta med hänvisning till att kommunal VA-försörjning är en mer långsiktigt hållbar lösning.

Kontakta alltid kommunen om du har tillståndsfrågor. Kom ihåg att alla avloppsanläggningar, oavsett om de är nya eller förbättrade, måste ha ett tillstånd.

Du kan fortsätta att använda ditt eget vatten utomhus, exempelvis till bevattning eller pool. Du ska använda det kommunala dricksvattnet inomhus. Det får inte finnas några korskopplingar som gör att ditt eget dricksvatten och kommunens blandas på något sätt

Förbindelsepunkten är den plats där kommunens ledningar kopplas samman med dina. Den ligger som regel 0,5 meter utanför tomtgränsen. Vi placerar förbindelsepunkten så lågt det går i förhållande till din tomt. Kringliggande tomter kan påverka var förbindelsepunkten hamnar. Samråd sker alltid med fastighetsägaren inför val av läge för förbindelsepunkten.