Till innehållet

Naturreservat

Det finns många fina naturreservat runt om i Kristinehamns kommun. Det är Länsstyrelsen i Värmland som har hand om de värmländska naturreservaten och du kan läsa mer om varje reservat på Länsstyrelsens hemsida.

Naturreservat i Kristinehamns kommun

Blomsterhultsmossen är ett fint våtmarksområde med högmosse, randskog, laggkärr och myrholmar som är ovanliga för sydöstra Värmland. Här finns flera arter som är beroende av större opåverkade naturområden för att kunna överleva, till exempel vedtrappmossa och långflikmossa.

I naturreservatet finns även stenåldersboplatser.

Området på 30 hektar är ett tidigare domänreservat från 1937 som blev naturreservat 2000.

Läs mer om Blomsterhultsmossen

Dyrön ligger vid kommunens sydspets mot Vänern med en fantastisk utsikt över sjön. Reservatet består av ca 200 hektar mark och lika mycket vatten. Här finns bland annat dramatiska stränder, ett rikt fågelliv och vackert småskaligt jordbruk med anor från 1500-talet. Du kan ta dig till Dyrön både landvägen och sjövägen.

Den omväxlande naturen, det avskilda läget och de orörda stränderna är mycket värdefulla både för växter, djur och det rörliga friluftslivet. En av reservatets hörnstenar är att bevara det lugn och den stillhet som råder på Dyrön, till nytta för både djurliv och besökare.

Dyrön har varit naturreservat sedan 2006.

Läs mer om Dyrön

Kilsviken är berömt för sitt rika fågelliv, och bedöms som en internationellt värdefull rastplats för våtmarksfåglar. Bäst studerar du fågellivet från reservatets fågeltorn. Härifrån kan du få se allt från stora skaror änder, gäss och vadare till havsörn.

Det rika fågellivet i Kilsviken är till stor del ett resultat av att bönder genom slåtter och bete i hundratals år skapat speciella strandängsmiljöer. Resultatet av boskapens och böndernas påverkan blev en miljö med rik strandängsflora och insektsfauna som är karakteristisk för en fågelrik våtmark. Idag betas de västra delarna med kor och de östra delarna med hjort.

Reservatet bildades 1991.

Läs mer om Inre Kilsviken

I området finns både gamla granar och gamla tallar i olika stadier av nedbrytning, något som gynnar flera sällsynta arter. Här trivs allt från mossor och lavar, svampar och insekter till en mångfald av fåglar.

Det tidigare Domänreservatet bildades 1959 för att "bevara en relikt av gamla tiders skogar". I den här delen av Värmland är skogen nämligen ofta kraftigt påverkad av skogsbruk, men Norra Konsterud är en liten, kvarvarande rest av skog som under sen tid inte har påverkats av rationellt skogsbruk.

Området blev naturreservat 1999.

Konsterud Norra Domänreservatet och Konsterud Södra Domänreservatet består tillsammans av 5,9 hektar naturskog.

Läs mer om Norra Konsterud domänreservat

Här finns både grova äldre tallar och granar i olika nedbrytningsstadier, något som gynnar flera sällsynta arter. Allt från mossor och lavar, svampar och insekter till en mångfald av fåglar trivs här. Många gamla träd har hänglavar.

Det tidigare Domänreservatet bildades 1943 för att bevara mycket gamla granar och tallar och blev naturreservat 1999.

Konsterud Norra Domänreservatet och Konsterud Södra Domänreservatet består tillsammans av 5,9 hektar naturskog.

Läs mer om Södra Konsterud domänreservat

Kummelön är kanske länets mest populära naturreservat med bland annat ekar och lindar av imponerande storlek. De gamla ekarna erbjuder boplats för flera fågelarter.

Kummelöns vårflora med vitsippor och blåsippor är härlig att uppleva. I reservatet finns en raststuga och en utsiktsplats med bra utsikt över Ölmeviken, en av länets bästa fågellokaler.

Kummelön har varit naturreservat sedan 1970.

Läs mer om Kummelön

Längst ner i Värmlands sydöstra del ligger Nötön/Åråsviken. Det flacka landskapet med många slingrande åsar bildar en mosaik av olika naturtyper, från torrbackar till lövskogar. Mellan åsarna finns sänkor som bildar små vattensamlingar. Själva åsarna består av sand, grus och stenar i olika storlekar (morän) och kom till under istidens slutfas.

Ändmoränerna i området anses vara bland de vackraste i landet. De bildades då inlandsisen drog sig tillbaka norrut för ca 10 000 år sedan.

Nötön/Åråsviken har en rik insektsfauna – många bedömer reservatet som länets främsta lokal för sällsynta insekter.

Reservatet bildades 1971.

Läs mer om Nötön-Åråsviken

Området består egentligen av tre större öar: Sibberön, Köjan och Kalvön, samt några mindre holmar och skär. Sibberön och Köjan hänger ihop genom ett smalt näs.

De stora öarna täcks av varierande skogsbestånd, där tall dominerar i stora delar av området. På delar av Sibberön har odling och bosättning tidigare förekommit. Odlingsmarkerna är nu igenväxta med granskog.

Ett hot om avverkning av skärgårdsöarnas skogar gjorde att de flitigt besökta öarna skyddades 1979. Året efter bildades Värmlandsskärgårdens naturreservat som numera gränsar till Sibberön i öster och väster. Området betecknas som riksintresse för rörligt friluftsliv.

Läs mer om Sibberön

Här kan du vandra längs sjön Stora Vilångens stränder. På holmar och uddar finns riktigt grova, flerhundraåriga tallar. De gamla vresiga tallarna i olika stadier av nedbrytning gynnar flera sällsynta insekter och fåglar.

Den äldsta och mest naturskogslika skogen finns på Rutön.

I reservatet finns även stenåldersboplatser.

Detta tidigare domänreservatet från 1939 blev naturreservat 2004. Reservatet består av 108 hektar varav det mesta är vatten och cirka 35 hektar är land.

Läs mer om Stora Vilången

I Värmlands Säby finns ett mycket rikt fågelliv med bland annat mindre hackspett, stenknäck och nötkråka. I de gamla ädellövträden finns också många vedlevande insekter vars långsiktiga förekomst i landet bedöms som hotad. Dessutom finns många hotade lavarter i området.

Naturen är vacker och artrik med mäktiga ekar som ett av kännetecknen. Denna tidigare skärgård har många intressanta spår från både inlandsisen och järnåldern.

Reservatet bildades 1998.

Läs mer om Värmlands Säby

Värmlandsskärgården i Vänern är en unik skärgård med stora möjligheter till friluftsliv. 

Floran är präglad av det speciella klimatet runt Vänern. Växtligheten varierar. Vissa öar och stränder är karga med hällmarkskaraktär och andra är frodiga med stort utbud av örter och skog.

Faunan kanske mest präglas mest av fågellivet med till exempel fisktärnor, trutar, måsar, strandskator, fiskgjusar och havsörnar.

Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 för att bevara orörda skärgårdsmiljöer, ett vackert landskap och dess naturvärden. Det finns även västra och mellersta Värmlandsskärgården.

Läs mer om Värmlandsskärgården

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".