Så fungerar kommunens budget
Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunens verksamhet och ekonomi ska vara i gott skick både i ett kortare och längre perspektiv.
Kommunens inkomster kommer från tre olika källor: statsbidrag, avgifter och skatteintäkter. I juni beslutar kommunfullmäktige om budget och övergripande mål för nästkommande år, samt en plan för de två påföljande åren. I budgetplanen ser du även nämndernas verksamhetsplaner.
Utmaningar och satsningar
Kristinehamn har bra förutsättningar för en god ekonomi på lång sikt, men som många andra kommuner finns en stor utmaning: antalet barn, elever och äldre ökar de kommande åren medan de som arbetar och betalar skatt blir färre. Det betyder att kommunens kostnader för skola, vård och omsorg kommer att öka mycket mer än intäkterna.
För att klara av den här utmaningen behöver kommunen effektivisera för att få ihop en budget som stämmer överens med framtidens behov. Samtidigt använder kommunen en del resurser för att fortsätta utvecklas så att fler vill bo och betala skatt i Kristinehamn. Vilken summa budgeten består av baseras på flera saker, men främst från befolkningsprognoser från SCB.
Här kan du se hur befolkningen förväntas förändras över tid i Kristinehamn.
Hur fungerar kommunens budgetprocess?
Driftbudget
En kommun har alltid löpande kostnader för att driva och sköta sina verksamheter. Exempel på driftkostnader är hyror, löner till anställda, läromedelsinköp och annat. Driftkostnader finansieras av skatteintäkter och olika bidrag från exempelvis staten.
Investeringsbudget
En investering är en kostnad av engångskaraktär som finansieras antingen från banklån eller från kommunen själv. Exempel på investeringar är nya vägar och utbyggnad av vatten- och avloppsnät. Det kan även vara byggandet av en ny skola eller anpassningar i verksamheter.