Till innehållet

Barn och unga som far illa

Är du orolig för hur ett barn mår eller har det hemma? Då kan du göra en anmälan till socialtjänsten, en så kallad orosanmälan. Det räcker med att du är orolig för ett barn för att göra en anmälan. Dina misstankar behöver alltså inte vara bekräftade.

Barnet kan vara i din närhet, en släkting eller granne. Oron kan bestå i exempelvis missbruk eller ohälsa hos förälder, hemmiljön, destruktivt beteende eller missbruk hos barn/ungdom, våld, konflikter med mera. Det är vi på socialtjänsten som utreder om barnet behöver stöd eller hjälp i sin situation.

Du som privatperson kan göra anmälan anonymt, men tänk då på att inte uppge ditt namn i anmälan.

Gör en orosanmälan

Anmälan görs via e-tjänsten nedan. Gör du en anmälan efter arbetstid ser vi din orosanmälan först nästkommande arbetsdag.

Misstanke om barn som far illa - orosanmälan

Du kan också göra en anmälan via telefon, 0550 – 88 400, eller genom att skicka ett brev till socialtjänsten. Adressen är: Mottaget för barn och unga, Förvaltningen för Arbete, kompetens och välfärd, 681 84 Kristinehamn.

Vissa är skyldiga att anmäla

Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (till exempel skola, hälso- och sjukvård och tandvård) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Yrkesverksamma får inte anmäla anonymt.

Här kan du läsa mer om anmälningsskyldigheten.

Är du osäker?

Du kan kontakta socialtjänsten för rådgivning inför en orosanmälan. Det kan du till exempel göra om du är osäker på om och hur du ska göra en orosanmälan. Om du vill rådgöra kring barnet ska du inte uppge barnets identitet. Du når mottagningen för barn och unga via receptionen på telefonnummer 0550 – 88 400.


Vad vill socialtjänsten veta?

Här kommer exempel på frågor som vi kommer att ställa vid en anmälan. Vid en skriftlig anmälan, tänk på att besvara så mycket som möjlig av nedanstående i din skrivelse.

  • Vad var det som gjorde att du ringde/anmälde just nu?
  • Hur länge har det funnits oro för att barnet far illa?
  • Vad skulle kunna hända om inget görs?
  • Var befinner sig barnet just nu?
  • Tror du att det är en akut fara för barnet? Om ja, hur då?
  • Finns det andra barn i familjen? Om ja, ange vilka och ålder.
  • Är det något särskilt vi behöver tänka på inför att ta kontakt med barnet eller vårdnadshavarna?
  • Känner barnet till att anmälan är görs?
  • Känner vårdnadshavarna till att anmälan görs?
  • Skulle du kunna tänka dig att medverka vid ett möte för att diskutera anmälan tillsammans med barnet och vårdnadshavarna?
  • Finns det något som fungerar bra när det gäller barnets situation? Vad händer under en utredning?

 

Vad händer efter anmälan?

Efter att anmälan har skickats in kan du med fördel informera vårdnadshavarna om din oro och att den överlämnats till socialtjänsten, såvida det inte gäller misstankar om våldsutsatthet (fysiskt, psykiskt eller sexuellt) eller andra brott mot barn.

Gällande orosanmälningar för barn och ungdomar tar vi kontakt med vårdnadshavare för bedömning och fattar sedan beslut om att inleda utredning eller inte. Som yrkesverksam har du möjlighet att få information om utredning inleds eller ej, meddela oss i så fall att du önskar denna återkoppling.

Utredning

När vi utreder om ett barn far illa tar vi reda på om barnet eller barnets vårdnadshavare behöver stöd eller hjälp. Under utredningen kan vi till exempel prata med barnet, vårdnadshavarna eller andra som känner barnet, som exempelvis förskola eller skola. Vi pratar aldrig med fler personer än vad som behövs. Om vi kommer fram till att barnet och/eller barnets vårdnadshavare behöver vår hjälp tar vi reda på vilken typ av hjälp eller stöd som behövs. En utredning får ta max fyra månader.

När utredningen är klar får den det berör läsa igenom utredningen och komma med synpunkter.

Insatser

Socialtjänsten har olika typer av insatser som kan möta de olika behov som barn och föräldrar har. I de allra flesta fall är vårdnadshavare och socialtjänsten överens om vilka insatser som behövs, eller att inga insatser behövs. Det vanligaste är att ge stöd i öppna former. Ibland riktas insatserna direkt till barn och ungdomar, ibland till föräldrar och ibland till båda parter.

En stödinsats kan handla om föräldrastöd, stöd i hemmet eller på fritiden, en kontaktfamilj eller en placering i ett annat hem eller på en institution. Insatsen utformas av socialsekreteraren efter genomförd utredning utifrån barnets bästa i samverkan med barn, föräldrar och eventuellt andra berörda.

I de fall socialtjänsten anser att barnet/ungdomen behöver vård utanför hemmet och föräldrarna inte tycker samma sak, kan socialtjänsten ansöka hos Förvaltningsrätten om vård enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga).

 

Egen ansökan om stöd

Du som vårdnadshavare kan själv ansöka om stöd i din föräldraroll eller stöd till ditt barn. Även barn över 15 år kan göra en egen ansökan. Vid ansökan om stöd inleds utredning direkt och ni får träffa en socialsekreterare för att prata vidare om vi kan bistå med insats till er familj. 

Sekretess

Socialsekreteraren som utreder barnets situation, och följer upp eventuella insatser, har sekretess. Det innebär att all information som kommer fram under utredningens gång inte förs vidare till någon obehörig. För att information ska kunna lämnas ut krävs vårdnadshavarnas och barnets samtycke. Däremot kan socialtjänsten, om det bedöms nödvändigt, inhämta information om barnets situation från exempelvis förskolan eller skolan. Detta sker i möjligaste mån med samtycke från vårdnadshavare.

Brott mot barn

Om du misstänker att ett barn utsätts för brott/övergrepp (exempelvis fysisk eller sexuellt våld) eller på annat sätt far illa ska du anmäla det till socialtjänsten. Socialtjänsten agerar vidare utifrån anmälan. Vi kan till exempel göra en polisanmälan och se till att ärendet går vidare till Barnahus.

På Barnahus Värmland finns specialister från de samverkande myndigheterna; åklagare, socialsekreterare, polis, läkare och kurator. Förhören hålls i en trygg och barnvänlig miljö. I anslutning till förhörsrummet finns ett medhörningsrum där åklagare, utredare och ombud förutom att lyssna på förhöret också kan ställa frågor. Detta gör att barnet inte behöver upprepa sin berättelse i onödan.

Barnahus Värmland är ett samarbete mellan länets sexton kommuner, Region Värmland, polis och åklagare. Verksamheten är bemannad av två samordnare som är erfarna socialsekreterare.

Här kan du läsa mer om Barnahus Värmland.

Våld

Är du orolig för att ett barn blir utsatt för eller bevittnar våld? Lever du eller har levt i en relation där någon närstående beter sig på ett sätt som gör att du blir rädd och känner dig otrygg? Du kan få mer  information om stöd utifrån våld i nära relation här.

Koll på soc? 

Är du ett barn eller en ungdom som vill veta mer om vad vi på socialtjänsten jobbar med? Gå gärna in på Koll på Soc hemsida och läs mer! 

Koll på soc är en hemsida för dig som:

  • Redan är i kontakt med socialtjänsten
  • Har funderat på att kontakta socialtjänsten för att du mår dåligt, eller vet någon annan som mår dåligt
  • Vill veta mer om socialtjänsten.

Kontaktuppgifter

Socialtjänstens växel

0550-884 00

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".