Miljöfarlig verksamhet

Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Taxan är beslutad av kommunfullmäktige och timavgiften är för närvarande 1 010 kr.

Varför tas det ut en avgift?

Miljö- och byggnadsnämnden är en tillsynsmyndighet som ska kontrollera efterlevnaden av miljöbalken med tillhörande förordningar och föreskrifter. Enligt miljöbalken ska myndigheten ta ut avgifter för de kostnader som uppstår i samband med prövning och tillsyn. Det är alltså inte skattebetalarna som ska betala, utan den som söker tillstånd, anmäler eller bedriver en verksamhet. En tillsynsavgift ska bland annat täcka kostnaderna för förberedelse, inspektion, efterarbete, rådgivning, inläsning av aktuell lagstiftning och information till verksamheten.

Du kan läsa mer i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) broschyr "Vad betalar jag för?"

Tillsynsavgifter

Avgifterna tas ut i form av fasta årsavgifter eller timavgifter. Verksamheter med regelbundet tillsynsbehov får betala en fast årsavgift. De fasta årsavgifterna är bestämda utifrån ett beräknat genomsnittligt tillsynsbehov för en viss typ av verksamhet. Vilken avgiftsklass ett företag ska ligga i fastställs i ett beslut som skickas till verksamhetsutövaren. Beslutet grundas på de uppgifter miljö och hälsa har om verksamheten. Timavgift tillämpas för all övrig tillsyn.

Avgifter tas ut för handläggning av anmälningar och tillstånd för till exempel avloppsanläggningar, hälsoskyddsverksamheter, olika miljöfarliga verksamheter och avfallstillsyn. 

Kristinehamns kommuns taxa för miljöbalkens område

Här nedan kan du läsa taxan i sin helhet:

Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område

Avgifter för prövnings- och anmälningsärenden

Avgiftsklasser för miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Riskkolumn för årlig tillsynstid

Alla som bedriver en verksamhet som kan påverka hälsa eller miljö ska arbeta med egenkontroll enligt miljöbalkens bestämmelser. Egenkontroll innebär att verksamhetsutövaren kartlägger riskerna med verksamheten och genom förebyggande åtgärder minimerar dessa. God egenkontroll ger verksamhetsutövaren kunskap om den egna verksamhetens miljöpåverkan och skapar ett systematiskt arbete som ger underlag för att förbättra verksamheten ur miljö- och hälsosynpunkt.

Om verksamheten är anmälningspliktig enligt miljöbalken, krävs att egenkontrollen är dokumenterad. Tänk på att egenkontrollen utformas på ett sätt som passar din verksamhet. Det ska vara enkelt att hitta information och uppdatera. Du är välkommen att kontakta oss på miljö och hälsa om du har frågor. 

Omfattning

Egenkontrollens omfattning beror på verksamhetens typ, storlek och omfattning och i vilken grad den kan påverka miljön och människors hälsa. Egenkontrollen kan samordnas med ledningssystem för verksamheten.

Mer information

På Naturvårdsverkets hemsida finns en handbok om egenkontroll.

Om du driver du en C-verksamhet, finns ett specifikt faktablad för dig.

Miljö och hälsa ansvarar för tillsynen över lantbrukets miljöpåverkan och andra frågor där människor eller miljö kan utsättas för olägenheter av lantbruket. Det är dock länsstyrelsen som ansvarar för djurskyddskontrollen. Du hittar mer information om djurskydd på Länsstyrelsens hemsida.

I samband med inspektioner hos lantbrukare tittar vi bland annat på:

• Hantering och lagring av stallgödsel
• Förvaring och spridning av bekämpningsmedel
• Hanteirng av avfall
• Avloppsanläggningar
• Cisterner

Har du frågor är du välkommen att kontakta Louise Jedehulth på miljö och hälsa.

Gödselhantering

Lagring av stallgödsel ska ske på täta underlag eller behållare så att inte yt- och grundvatten förorenas. Lagringsvolymen för stallgödsel ska med god marginal klara lagringsbehovet. Det är viktigt att gödsel sprids på rätt sätt så att näringen kommer grödan till godo och risken att näringsämnen hamnar i vattendrag och sjöar minimeras.  

Nitratkänsliga områden

(Ölme, Kristinehamn, Visnum och Visnums Kil församlingar)

Från och med 1 april 2016 ingår stora delar av Kristinehamns kommun i de så kallade nitratkänsliga områdena. I dessa områden gäller skärpta regler för lagring och spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Det råder spridningsförbud från 1 november till 28 februari och även övriga delar av året är det förbjudet att sprida gödsel på frusen, snötäckt, vattenmättad eller översvämmad mark. Mer information om nitratkänsliga områden hittar du här.

Utanför nitratkänsliga områden

(Rudskoga församling)

Från 1 december till 28 februari får du inte sprida gödsel om den inte kan brukas ner inom tolv timmar.

Dispens för nitratkänsliga områden

Det finns möjlighet att söka dispens från spridningsförbuden om det finns särskilda skäl. Blankett för dispensansökan hittar du här. 

Bekämpningsmedel

Spridning och lagring av bekämpningsmedel ska ske på ett miljöriktigt sätt. För att köpa och sprida bekämpningsmedel klass 1 och 2 behöver du ha gått behörighetskursen på länsstyrelsen och ha tillstånd. Från 26 november 2016 gäller att en lantbruksspruta måste vara funktionstestad av en behörig testare och godkänd av Jordbruksverket. Innan sprutan används måste protokollet från funktionstestet skickas in till Jordbruksverket för ett godkännande. Mer om detta kan du läsa här.

All yrkesmässig användning av växtskyddsmedel ska dokumenteras i en sprutjournal och sparas i tre år. Läs mer om hur du fyller i en sprutjournal här.

Informera miljö och hälsa vid förändringar

Om du planerar att utöka djurhållningen så att den kommer att omfatta mer än 100 djurenheter ska det anmälas till miljö och hälsa. Blankett för anmälan om jordbruksföretag hittar du här.

Du bör alltid kontakta miljö och hälsa när du planerar förändringar i din djurhållning. När lantbrukare låter förpröva stallar hos länsstyrelsen granskar länsstyrelsen endast stallet utifrån djurskyddslagen. Det är miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen som kontrollerar att kraven på lagringskapacitet är uppfyllda och att man har tillräcklig spridningsareal. I samband med ansökan om förprövning till länsstyrelsen skickar vi ut en begäran om uppgifter om gödselmängder, lagringskapacitet och spridningsareal. Blankett för begäran om uppgifter vid ny- eller tillbyggnad av stall hittar du här. 

Lagstiftning

Viktiga bestämmelser som kan vara till nytta för dig hittar du genom att klicka på följande länkar:

Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket

Föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om
miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Innan installation av cistern som rymmer mer än 1 kubikmeter utomhus eller i mark ska anmälan göras till Miljö- och hälsa. Detsamma gäller om man vill hantera mer än 250 liter brandfarlig vätska inom vattenskyddsområde.

Anmälningsblankett om förvaring i cistern hittar du här.

Har du frågor är du välkommen att kontakta Andreas Mitander på miljö och hälsa.

Regelbunden kontroll

Alla cisterner/tankar som rymmer mer än 1 kubikmeter brandfarlig västska (eldningsolja, diesel, spillolja) måste kontrolleras regelbundet. Reglerna finns för att förebygga utsläpp till mark och grundvatten. Cisterner och rörledningar av metall rostar. Glasfibercisterner och rörledningar kan till exempel skadas av sättningar i marken. Trasiga överfyllnadsskydd orsakar av och till onödiga oljeutsläpp.

Hur ofta?

Hur ofta kontrollerna skall göras beror på cisternens och rörledningarnas korrosionskydd. Längsta intervall är 12 år. Vanligast är 6 år. Inom vattenskyddsområde finns särskilda bestämmelser. För cisterner i mark har regler om återkommande kontroll funnits länge. För cisterner ovan mark infördes regler år 2000. Man fick då några år på sig så att cisterner utomhus skulle kontrolleras första gången senast 1 Juli 2004 och cisterner inomhus senast 1 Juli 2006.

Vems ansvar?

Det är den som använder (äger eller hyr) cisternen som ansvarar för att kontrollerna görs. Bestämmelserna om återkommande kontroll är förenade med miljösanktionsavgift (f.n. 2000 kronor) vilket ska påföras den som underlåter att genomföra kontroll inom angivna intervall. Kontrollerna får endast utföras av företag som har särskild ackreditering för detta. Mer information om ackrediterade företag finns på Swedacs hemsida.

Kontrollrapport

Skyldigheten att sända in kopia på kontrollrapporten till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen upphörde den 1 juni 2009. Aktuell kontrollrapport ska dock hållas tillgänglig så länge cisternen är i bruk och kunna uppvisas på begäran.

Skrota/ta ur bruk

Om cistern tas ur bruk måste den tömmas och rengöras noggrant annars kvarstår kravet på återkommande kontroll. För rengöringen/skrotningen behöver man normalt anlita ett företag med erforderliga tillstånd. Vidare måste åtgärder vidtas som hindrar att cisternen kan fyllas. Om cisternen skall stå kvar och i framtiden tas i bruk på nytt måste den dessförinnan kontrolleras av ett ackrediterat företag. Cistern som tagits ur bruk skall anmälas till Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen.

Tillstånd för brandfarlig vara

Tillstånd för brandfarlig vara kan behöva sökas. Ansökan handläggs av Bergslagens räddningstjänst.
Klicka här för att komma till deras hemsida.

Vissa köldmedier bryter ner ozonskiktet eller är starkt klimatpåverkande. För att minska utsläppen av dessa ämnen ställs särskilda krav på hantering av köldmedier. Reglerna gäller dig som bedriver yrkesmässig verksamhet och som äger eller använder en köldmedieutrustning i din verksamhet. En köldmedieutrustning är till exempel en kyl, frys, luftkonditionering eller värmepump.

Har du frågor är du välkommen att kontakta Lina Ojala Serrander på miljö och hälsa.

Regelbunden kontroll

Beroende på köldmediemängd ska utrustningen genomgå periodisk läcksökning med olika tidsintervall. Från och med första januari 2015 gäller EUs nya f-gasförordning (EG 517/2014). Reglerna påverkar läcksökningsintervallen av köldmediesystem. Dessa ändras från att vara baserade på kilo till att baseras på CO2e (koldioxidekvivalenter). För att räkna fram CO2e för din anläggning ska du multiplicera mängden köldmediernas med gasens GWP-faktor (Global Warming Potential faktor).

Gränserna 3, 30 och 300 kilo  har ersatts av 5, 50 och 500 ton CO2e där 5 ton medför läcksökning minst var tolfte månad, 50 ton minst var sjätte månad och 500 ton minst var tredje månad. Intervallen för läcksökning fördubblas om ett läckagevarningssystem installeras. Utrustning med mindre än 5 ton CO2e omfattas inte av kraven på läcksökning.

Registerföring

För varje utrustning med över tre kg fyllnadsmängd ska det föras register över genomförda periodiska läcksökningar, påfyllning eller avtappning av köldmedium, vem som genomför åtgärderna och övriga ingrepp som berör köldmediekretsen.

Årlig rapportering

Om köldmedieanläggningens totala fyllnadsmängd uppgår till minst 10 kg måste en årsrapport skickas till miljö och hälsa senast den 31 mars efterföljande år. I de tio kg ska utrustning med mindre än tre kg fyllnadsmängd inte räknas med. Handläggning av årsrapporten kostar 1557 kronor och motsvarar 1,5 timmes handläggningstid.

Från och med 2018 är gränsen för rapporteringsskyldighet baserad på CO2e och gränsen för rapporteringsskyldighet går vid 14 ton CO2e.

Informationsplikt vid nyinstallation eller konvertering

Från och med första januari 2017 är gränsen för informationsplikten baserad på CO2e i stället för på mängd köldmedier. Före nyinstallation eller konvertering av köldmedieutrustning som innehåller 14 ton CO2e eller mer ska miljö och hälsa informeras. Installation eller konvertering får enbart utföras av en certifierad kylfirma.

Regler från och med 2020

Köldmedium med högre GWP-faktor än 2500 (R404A) får inte fyllas på vid installation och service av utrustningar som innehåller mer än 40 ton CO2e (motsvarar 10 kilo R404A). Förbudet gäller från och med den första januari 2020.

Miljösanktionsavgift

Om du inte följer lagstiftningen kan miljö- och byggnadsnämnden besluta om miljösanktionsavgift. Bland annat ska miljösanktionsavgift beslutas om kontrollrapporten lämnas in för sent, om kontroll inte utförs, om register inte förs över utrustningen eller om miljö och hälsa inte informerats före nyinstallationen. Avgiften tillfaller staten.

Mer information

Ytterligare information hittar du på Naturvårdsverkets hemsida. 

Äger du en byggnad som uppförts eller renoverats under perioden 1956-1973, krävs en inventering av förekomst av PCB-haltiga fog- och golvmassor (undantag för vissa småhus). Det regleras i förordningen om PCB (SFS 2007:19). Som fastighetsägare ska du därefter rapportera till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen hur inventeringen har gjorts, var man eventuellt funnit PCB samt hur en eventuell sanering ska gå till. Det ska även redovisas hur man kommer att ta hand om det PCB-haltiga avfallet.

Fog- eller golvmassor som innehåller mer än 500 ppm (500 mg/kg) PCB eller mer måste saneras.

Har du frågor är du välkommen att kontakta Anderas Mitander på miljö och hälsa.

Följande tidsplan gäller för sanering av byggnader:

• Industribyggnad byggd/renoverad 1956-1973 ska vara sanerad senast 30 juni 2016
• Annan byggnad byggd/renoverad 1956-1969 ska vara sanerad senast 30 juni 2014
• Annan byggnad byggd/renoverad 1970-1973 ska vara sanerad senast 30 juni 2016
• Fog- eller golvmassa inomhus ska vara sanerad senast 30 juni 2016

Om det inom din fastighet förekommer en eller flera byggnader som är uppförda eller ombyggda mellan åren 1956-1973, är det viktigt att du läser vår information om inventering och sanering av PCB i byggnader. Informationsbrevet hittar du här. 

Inventeringsprotokoll (A och B) som fastighetsägaren ska använda vid redovisning av inventering och information om hur inventeringen ska utföras med mera, finns att ladda ner på www.sanerapcb.nu. När används A och när B?

Om det vid en inventering visar sig att ni har en fog- eller golvmassa med en PCB-halt mellan 50-500 ppm, ska dessa massor avlägsnas senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning. 

Information om PCB

PCB är en grupp svårnedbrytbara organiska föreningar. Att ämnena är svårnedbrytbara-stabila-innebär att de anrikas i näringskedjan när de kommer ut i miljön. PCB-föreningarna har skadliga effekter på djur och människor.

PCB användes i Sverige bland annat i den stora satsningen på bostadsproduktionen på 60-talet (miljonprogrammet), där PCB tillsattes som mjukgörare i de fogmassor som var till för att täta och ta upp rörelser i fasader av t.ex. betongelement.

Om du vill använda dig av schaktmassor behöver de kontrolleras så att de inte bidrar till föroreningar på den tilltänkta platsen. Därför kan det krävas en anmälan till miljö och hälsa. Nedan finns länkar med nyttig information.

Här hittar du Miljösamverkan Värmlands faktablad om schaktmassor. 

Ofta behöver en klassning göras av schaktmassorna. Här hittar du information om hur bedömningen görs och vilka kriterier som spelar in. 

Vill du veta hur ett anmälningsärende går till? Klicka här. 

Har du frågor är du välkommen att kontakta Lina Ojala Serrander på miljö och hälsa.

Blankett för användning av massor för anläggningsändamål hittar du här.