Krisberedskap
Så klarar du krisen
En kris uppstår ofta plötsligt och det är viktigt att vara förberedd på att kunna hantera krisen.
Vid en allvarlig samhällsstörning eller väpnad konflikt kan vardagen bli väldigt annorlunda för de flesta av oss. Med rätt förberedelser kan vi tillsammans klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som orsakat den. Det största ansvaret för att samhället ska fungera, även vid kriser, ligger på myndigheter, regioner, kommuner, företag och organisationer. Utgångspunkten för hur kriser hanteras i Sverige är att alla har ansvar för samma saker vid en kris som man har till vardags.
Kommunens ansvar vid kris eller krig
Kristinehamns kommun ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en samhällskris. Genom att hålla igång vår kärnverksamhet skapar vi förutsättningar för att individer i arbetsför ålder kan fullfölja sin totalförsvarsplikt. Vid en kris eller vid en väpnad konflikt har kommunen ett ansvar för alla som befinner sig inom kommunens geografiska område, ett så kallat geografiskt områdesansvar. Det betyder att kommunen också har ett ansvar för dem som vistas tillfälligt här.
Individens ansvar vid kris eller krig
Ditt ansvar som privatperson är att förbereda dig så gott du kan utifrån dina behov och dina förutsättningar. Du behöver se till att du och dina nära har mat, dricksvatten, värme och möjlighet att ta emot viktig information.
Vid en samhällskris kommer inte resurserna att räcka till alla drabbade samtidigt, utan resurserna måste prioriteras för de mest utsatta. Andra behöver klara sig själva en tid. En vecka är en bra inriktning på att kunna klara sig utan samhällets stöd, även om det inte finns några garantier för vad som händer efter en vecka. Det beror helt på vad som har hänt och hur omfattande krisen är.
Ett tips är att gå ihop med andra och samarbeta för att lösa gemensamma saker tillsammans, till exempel med dina anhöriga eller grannar. Samla gärna ihop det som är mest nödvändigt att ha vid en kris.
Exempel på saker som kan vara bra att ha i en krislåda är:
- mediciner och första hjälpen-låda
- hygienartiklar som fungerar utan vatten
- varma kläder och filtar
- mat som klarar förvaring i rumstemperatur
- campingkök och bränsle
- vattendunkar
- ficklampor och värmeljus
- radio som drivs av batteri, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio
- power bank eller vevladdare till mobiltelefon
- kontanter
- papperslista med viktiga telefonnummer.
Utöver detta är det bra om du har tillgång till någon alternativ värmekälla som drivs av annat än el.
Som alltid gäller: du är en del av Sveriges beredskap. Du kan påverka din egen och dina näras säkerhet genom att se över din hemberedskap så att ni klarar minst en vecka utan stöd från samhället, men bunkra inte. Det finns det ingen anledning till och det kan göra det svårare för andra. Preppa solidariskt.
Här kan du ladda ner broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” i PDF-format.
En ny version av broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” skickas ut till samtliga hushåll med start 18 november och två veckor framåt, men redan nu finns den digitala versionen att läsa. Läget i världen har kraftigt försämrats sedan den tidigare broschyren skickades ut av MSB 2018 på uppdrag av regeringen. Syftet är att vi ska bli bättre förberedda på följderna av t ex extremt väder, it-attacker eller militära konflikter.
Titta gärna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps filmer här nedan med tips för att skaffa en hemberedskap inom olika områden.
Filmer med tips om hemberedskap
Skyddsrum
I Sverige finns cirka 65 000 skyddsrum. I fredstid får skyddsrum användas för andra ändamål, till exempel som förråd. De måste kunna iordningsställas till skyddsrum igen inom två dygn. Det är fastighetsägaren som är skyldig att underhålla skyddsrum och den utrustning som i vissa fall hör till skyddsrummet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) besiktigar skyddsrum, vilket sker utifrån senaste kontrolldatum och geografiskt läge. Även stickprovskontroller kan förekomma. Det är MSB som beslutar om ett skyddsrum ska avvecklas. Fastighetsägaren kan ansöka hos MSB om att avveckla hela eller delar av skyddsrum, men det måste då finnas särskilda skäl. Med hänsyn till dagens hotbild byggs numera inga nya skyddsrum.
Egen webbplats för barn - Lilla Krisinfo
Lilla Krisinfo en webbplats för barn om kriser som samlar myndigheternas information om allvarliga aktuella händelser på ett sätt som barn lättare kan ta till sig. Bakom den nya sajten står Krisinformation.se som drivs av MSB.
I en kris behöver alla – även barn – få pålitlig, tydlig och snabb information. Vi vill därför tipsa dig om en ny webbplats som vänder sig just till barn. På Lilla Krisinfo får barn lärande och förberedande information om till exempel skyddsrum, översvämningar och hjärtlungräddning. Lilla Krisinfo lyfter även aktuella händelser som väcker frågor hos barn, till exempel texter om coronapandemin, kriget i Ukraina, jordbävningarna i Turkiet och Syrien. Innehållet är språkligt och innehållsmässigt anpassat för barn.
Här kan du klicka för att nån webbplatsen Lilla Krisinfo
Kommunens krisarbete
En kris kräver ofta snabba och väl genomtänkta beslut, liksom samverkan mellan kommun, polis, landsting, grannkommuner, myndigheter och andra samhällsaktörer. Vid en kris är det viktigt att få så korta avbrott som möjligt i samhällsviktiga funktioner. Samtidigt måste man skapa förutsättningar för människor och verksamheter i kommunen att hantera krissituationen. Kommunens krisledningsplan beskriver rutiner för ledning och samverkan vid en kris.
Vid en kris bildas en krisledning som består av kommunala tjänstemän i nyckelbefattningar samt andra stödfunktioner, beroende på vilken typ av händelse som har inträffat. Vid en kris kan även krisledningsnämnden som består av politiker, kallas in. Krisledningsnämnden har ett övergripande ansvar och tar över som styrande organ vid en extraordinär händelse.
Risk- och sårbarhetsanalys
Kristinehamns kommun förbereder sig för kriser bland annat genom att analysera vilka risker som är kända i kommunen. Riskerna sammanställs i kommunens risk-och sårbarhetsanalys. De största identifierade riskerna är:
- olyckor med farligt gods
- störningar i elförsörjningen
- störningar i livsmedelsförsörjningen
- störningar i dricksvattenförsörjningen
- pandemi (en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor).
Kommunen arbetar aktivt med att förebygga risker genom bland annat utbildning, övning och upprättade av handlingsplaner. I detta arbete sker en bred samverkan, dels inom den egna kommunen, men även regionalt och nationellt.
Verksamheter med farliga ämnen
I Kristinehamns kommun finns följande företag med Seveso- verksamhet.
- AkzoNobel Adhesives AB, Presteruds industriområde Kristinehamn
- Björneborg Steel AB, Kristinehamns kommun
- Swerock, Vassgårda, Kristinehamn
- NCC Industry AB, Östervik, Kristinehamn
Seveso är en stad i Italien som drabbades av en katastrof 1976 då flera kilo av dioxinet TCDD släpptes ut i luften på en liten kemisk fabrik. Seveso har sedan blivit ett begrepp som EU antagit för att klassa företag som hanterar farliga kemikalier.
Här kan du läsa mer om risker och säkerhet för dig som privatperson