Till innehållet

Frågor och svar

På den här sidan kommer vi att besvara frågor som kommer in om medborgardialog och skolutredningen. Har du en fråga kan du ställa den via vår e-tjänst:

Ställ dina frågor i e-tjänsten för skolutredningen

Frågor och svar

Medborgardialog kan genomföras på olika sätt. I skolutredningen kommer kommunen att utgå ifrån en modell speciellt inriktad på komplexa frågor som Sveriges kommuner och regioner, SKR, tagit fram. Modellen är utvecklad i samråd med forskare, regioner och kommuner och har prövats och befunnits effektiv just i frågor som har många olika dimensioner och en stor polaritet.    

I stora drag består modellen av följande delar: 

  • Förankring och förarbete – Här ”landas” frågan som medborgardialogen ska bedrivas kring och arbetet påbörjas med att identifiera perspektiv som finns på frågan. Det kan vara perspektiv som trygghet i skolan, lokalkapacitet, skolskjuts, resvägar, levande landsbygd, jämställdhet och jämlikhet, måluppfyllelse med flera. Detta är exempel på perspektiv och inte en fullständig lista.  
  • Perspektivinsamling – I nästa steg sker telefonintervjuer med personer som kan företräda olika perspektiv/synsätt. Kommunens mål är här att få in så många olika perspektiv som möjligt. Intervjuerna kommer att genomföras både av kommunens utredare och av SKR:s konsulter som har vana att arbeta med denna typ av dialog.  
  • Sammanställning av perspektiv – När vi har nått det som kallas ”mättnad” inom ett visst perspektiv kommer inte fler intervjuer att göras för just det perspektivet.  Att nå en mättnad innebär att det inte framträder några nya teman vid intervjuerna. Med stöd av SKR sammanställer kommunen då de perspektiv som kommit fram. Utifrån det insamlade designas den fortsatta processen och hur dialogen ska ske fortsättningsvis.  
  • Dialog i mindre grupper – Exakt hur detta steg ska se ut är ännu inte klart. En möjlighet är att kommunen med utgångspunkt i perspektivsammanställningen tar fram olika scenarier att diskutera kring, där man sedan träffas i mindre grupper, där företrädare för olika perspektiv möts. Vilka möten som arrangeras bestäms utifrån resultatet i de tidigare stegen i processen. Syftet är att arbeta fram välgrundade förslag som kan ligga till grund för beslut. 
  • Politiska beslut – Då skolfrågan är så komplex och påverkar många delar av kommunen, finns det inte en entydig instans som kan fatta samtliga beslut om framtidens skola. Vissa beslut kan falla inom ramen för skolnämndens ansvar, andra inom tekniska nämnden och ytterligare andra inom kommunfullmäktige. 

Den dialog som har varit tidigare har ofta utgått från att kommunen har presenterat färdiga förslag som invånarna sedan har reagerat på. Nu backar vi och bjuder in invånare att vara med i processen innan det finns färdiga förslag till beslut.  

I de kommuner och regioner som har jobbat med den här typen av medborgardialog, har man sett att man ofta fått till en mer inkluderande och konstruktiv dialog. De kommuner som testat detta sätt att arbeta brukar se att de får ett mervärde som gör att de inte vill gå tillbaka till hur de har tagit fram beslutsunderlag tidigare. 

Är du intresserad av att delta i medborgardialogen, kan du anmäla ditt intresse här

Mer information om skolutredningen hittar du här på vår hemsida. Både bakgrundsinformation samt löpande information finns att tillgå. 

Som tidsplanen ser ut nu kommer insamlingen av perspektiv/synsätt att påbörjas under första kvartalet 2025. Därefter kommer det att göras en sammanställning av alla de perspektiv som kommit in. Planen är att därefter påbörja en dialog i mindre grupper, antingen före eller efter sommaren. 

Förslag till beslut räknar vi med ska finnas innan årsskiftet 2025/2026. 

Den metod vi använder är kvalitativ, vilket innebär att vi fokuserar på djupgående intervjuer snarare än att samla in ett stort antal svar. Genom att intervjua personer med olika perspektiv när det gäller skolan – såsom vårdnadshavare, elever, lärare, andra invånare samt politiker och tjänstepersoner – vill vi skapa en helhetsbild av de behov och utmaningar som skolfrågan rymmer.

Kvalitativa intervjuer är en effektiv metod för att få en djupare förståelse av en fråga. Här är det inte antalet intervjuer som är avgörande, utan de insikter som framkommer. Ett vanligt fenomen inom kvalitativ forskning är ”mättnad”, vilket innebär att svaren börjar upprepa sig och att inga nya perspektiv tillförs, även om fler intervjuer genomförs. Om mättnad exempelvis uppstår efter 30 intervjuer, skulle ytterligare 30 intervjuer troligtvis bekräfta redan identifierade mönster. Exakt hur många intervjuer som krävs för att nå denna punkt är dock svårt att förutse innan arbetet påbörjas.

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".