Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Kommunerna ansvarar för samhällsplaneringen och har möjlighet att besluta om skydd av natur, till exempel att ett mark- eller vattenområde kan bli naturreservat om det behövs för att bevara biologisk mångfald eller vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. I egenskap av stora markägare kan en kommun även vidta åtgärder för att bland annat återställa våtmarker, stärka ekosystemtjänsterna och motverka minskningen av biologisk mångfald. Kommunerna kan också ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

Sveriges landyta består till 69 procent av skogsmark. Arealen certifierad skogsmark ökar och stora arealer land och inlandsvatten är nu formellt skyddade. Trots stora insatser finns många utmaningar för att nå mål 15, inte minst den fortsatta förlusten av biologisk mångfald. Insatser för att stoppa tjuvjakt och illegal handel med skyddade arter har genomförts och åtgärder finns på plats för att hindra att nya, invasiva arter introduceras i landet. Trots detta fortsätter invasiva arter att påverka ekosystemen i Sverige. Ett varmare klimat bidrar även till att de svenska fjällen gradvis ser mer växtlighet på högre altituder. År 2020 var den svenska skogsmarken till 66 procent certifierad av oberoende system för skogsförvaltning. Samma år hade 81 procent av skogsmarken en långsiktig förvaltningsplan.

Den biologiska mångfalden är en av grundstenarna för allt liv på jorden. Flera av jordens kritiska funktioner är beroende av att det finns bin som kan pollinera grödor och att det finns gröna växter och skogar som agerar koldioxidsänkor. I den regionala årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål för Värmlands län 2022 bedöms miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap ha en negativ utveckling i länet. Dessa tre miljökvalitetsmål har en stark koppling till mål 15.

I statistiken för Kristinehamns kommun har den totala andelen skyddad natur, både land och vatten inkluderat, ökat något under perioden 2017-2021. Med skyddad natur avses område inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområde. Här ligger Kristinehamns kommun bland de 25 procent av kommunerna med bäst resultat under perioden 2017-2021 och strax under genomsnittet för riket. Kristinehamn har en betydligt högre andel skyddat inlandsvatten är genomsnittet för riket. Kommunen har inte rådighet över all mark i kommunens geografiska område. Där kommunen inte har rådighet kan insatser i form av naturreservat, naturvårdsavtal eller arrenden vara viktiga för att bevara miljön på ett bra sätt. Till exempel har Länsstyrelsen hand om naturreservaten i Kristinehamns kommun. Kommunen har däremot i rollen som fastighetsägare, park och grönyteförvaltare samt avfallsansvarig i uppdrag att hantera invasiva arter samt att förebygga dess spridning.

Kristinehamns kommun arbetar aktivt med att stärka den biologiska mångfalden, vilket sker i form av flera aktiviteter. Kommunen äger cirka 2000 hektar skogsmark som består av naturmark, rekreationsmark- och produktionsskog samt myrar och berg. Den skog som finns kring tätorterna sköts enligt en grön skogsbruksplan med hänsyn till skogens och naturens sociala värden samt skogens betydelse för ett rikt djur- och växtliv. De grönområden där kommunen utfört åtgärder ska vara artrika och åldersvarierande. Det virke och ris som körs bort i samband med åtgärder i grönområden läggs antingen i en faunadepå eller säljs till exempelvis som biobränsle till fjärrvärme, blir spisved till stadsbondgården eller är timmer och massaved som blir till brädor och mjölkkartonger. I dagsläget anläggs även en fosfordamm i anslutning till Varnumsviken för att förebygga övergödning. Fosfordammen ska hjälpa till att minska mängden fosfor i vattnet och bidra till en god hydrogeologisk belastning av dräneringsvatten. Dammen har anpassats för att gynna fågellivet i områden, men också den biologiska mångfalden och rekreationen i området.

Under pågående sluttäckning på gamla deponiområdet på Sannaheden sås klöverblandningar på merparten av sluttäckningsområdet och närmast gång- och cykelstråket intill sås slåtterängsblommor. Hela ytan kommer därefter gå till foder eller grönmassa till biogas produktion. Ytan gränsar direkt till en mycket fin fågellokal som också hyser annat vilt. Kommunen har, tillsammans med ornitolog, bevarat olika arter som exempelvis gråbo och tistel på planen närmast Akzo för att underlätta sträckande och övervintrande fåglars födosök. Tre större insektshotell har byggts av material från kommunens egna skogar, och sedan placerats ut i Mariebergsområdet, i Järnvägsparken och i Stadsparken.

På kommunens webbsida finns även en karta där man som invånare kan registrera var invasiva arter hittats. Efter rapportering är det fastighetsägarens ansvar att hantera förekomsten. Kommunen planerar också kampanjer för att sprida information om hur invasiva arter ska hanteras – till exempel var de ska slängas – för att minska förekomsten av arterna i området.

För att ytterligare bidra till ett rikt växt- och djurliv bör fortsatt arbete bedrivas för att skydda och bevara områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I arbetet med den fysiska planeringen behöver ekosystemtjänsterna säkras samt kompensatoriska åtgärder och skadereduktion tas i beaktande vid exploatering av nya områden. En kartläggning av den biologiska mångfalden i kommunens geografiska område skulle kunna vara ett stöd i arbetet.