Mål 11: Hållbara, resilienta städer och samhällen

Kommunen har ett huvudansvar för samhällsplaneringen och kan på så sätt påverka människors vardagsbeslut och miljöpåverkan genom sitt sätt att utveckla platsen. Ansvaret omfattar samhälls- och bostadsplanering, för vatten, avlopp och delar av transportinfrastrukturen. Kommunerna har även ett ansvar för att i samverkan med region och länsstyrelse ta fram riktlinjer för bostadsörjningen och ha mål för bostadsbyggande enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den vägledande översiktsplaneringen är viktig för att skapa en hållbar utveckling. I översiktsplanen formulerar kommunen hur den vill att stad och land ska utvecklas. Hur planeringen sedan ser ut i strategier och praktisk utformning påverkar inte bara möjligheten att bidra till en övergång till ett fossilfritt, hållbart samhälle utan också människors upplevelse av livskvalitet, hälsa och säkerhet. Det handlar om offentliga mötesplatser, rekreationsytor, bostadsplanering, sociala och kulturella aktiviteter och cirkulära flöden.

I Sverige finns säkra bostäder med god standard. Däremot är bostadsbrist fortfarande ett stort problem i många städer och tätorter, med bland annat trångboddhet som följd. Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist har dock sjunkit något. Tillgången till kollektivtrafik liksom grönområden är hög. Sverige har under de senaste åren ökat fokus på kulturmiljövärden och betydelsen av en god livsmiljö för alla människor. Antalet människor i Sverige som drabbas av naturkatastrofer och liknande är generellt mycket begränsat, men behovet av ökad klimatanpassning syns över hela landet.

Kristinehamn har sedan 1990-talet genomgått en strukturell förändring. Kommunen har gått från en relativt lokal arbetsoch bostadsmarknad till att arbetsmarknaden regionaliseras med ständigt ökande pendlingsströmmar som följd, i huvudsak till och från Karlstad och Karlskoga. Bostadsmarknaden följer liknade mönster och regionaliseras även den allt mer. Regionaliseringen och den kraftiga bostadsmarknadsutvecklingen i framförallt Karlstad, vilket gör Kristinehamn mer intressant som boendeort för nya grupper. Däremot gör ökad efterfrågan på bostäder, tillsammans med lånetak och amorteringskrav, att det blir allt svårare att komma in på bostadsmarknaden i kommunen.

Kristinehamn har för närvarande ett underskott på bostäder. Bostadsbristen är kvantitativt som störst i centralorten men det finns kvalitativa brister i bostadsbeståndet i hela kommunen, främst när det gäller full tillgänglighetsanpassning. Underskottet på bostäder beräknas att bestå även på tre års sikt i kommunen som helhet med betoning på centralorten, och med ett stort behov av nya hyresrätter. Totalt beräknas 281 nya bostäder att påbörjas under 2022 och 2023.

Den demografiska försörjningskvoten i kommunen har ökat under perioden 2017-2021. En ökad demografisk försörjningskvot visar på en utveckling där färre behöver försörja fler. Den demografiska försörjningskvoten är högre i Kristinehamn än jämfört med genomsnittet för riket, men även för genomsnittet för riket syns en ökning under samma period. Befolkningsmängden i Kristinehamn har minskat sedan år 2016.

Statistik över luftföroreningar visar att den totala mängden utsläpp av kväveoxider i kommunen har minskat fram till 2019, men det har skett en ökning igen under år 2020. Ser man till utsläpp av kväveoxider beräknat i kg per invånare, ligger Kristinehamn bland de 25 procent av kommunerna som har högst utsläpp 2020. Den totala mängden utsläpp till luft av mikropartiklar i kommunen har varierat något under perioden 2017– 2020. För utsläpp av mikropartiklar, beräknat i kg per invånare, ligger Kristinehamn även här bland de 25 procent av kommunerna som har högst utsläpp. Denna typ av mindre partiklar (PM2,5) kommer framförallt från olika förbrännings och industriprocesser. Av alla luftföroreningar i stadsluften är partiklarna den grupp som har starkast koppling till negativa hälsoeffekter.

Kommunens översiktsplan beskriver fyra faktorer som har stor betydelse för var folk vill bo och skapar förutsättningar för tillväxt, och som därmed är viktiga för kommunens utveckling och den övergripande inriktningen för den fysiska planeringen. Dessa faktorer är: storleken på marknaden, snabba transporter som möjliggör arbetspendling, tillgång till humankapital och attraktiva miljöer samt teknisk utveckling och innovationer. Därför är trafik, grön struktur, översvämning, bostäder och utveckling av järnvägen alla tydligt utpekade områden i översiktsplanen. De nya detaljplanerna som utvecklas säkerställer en blandad bebyggelse när kommunen växer och utvecklas. Kommunen har även tillsammans med Region Värmland tagit fram en handlingsplan för kollektivtrafiken med syfte att få till ett nytt linjenät för bussar i tätorten.

För att stimulera invånare och besökare att utöva ett aktivt friluftsliv under alla årstider har kommunen förstärkt belysning, anlagt offentliga grillar, möjliggjort vinterbad och bidragit till en konstsnöanläggning. En ny aktivitetspark är även på gång att byggas på Adlersparretorget, där en större igenväxt grusplan ska göras om till grönområde, lekplats, gräsfotbollsplan och möjlighet till annan aktivitet. Kommunen har skapat ett stort grönområde i centrum som är kommunens stadspark med skatepark, lekpark och ytterligare ytor för rörelse, aktivitet och umgänge utomhus.

Kristinehamns kommun ingår i samverkansområde för luftkvalitet Luftsamverkan Värmland. Just nu pågår en gemensam upphandling för ett antal kommuner i Värmland med avsikt att upphandla en objektiv skattning av luftkvaliteten för en ny period. I kommunen mäts idag halter av kväveoxid, bensen samt partiklar. Det finns riktlinjer för vad som anses vara god luftkvalitet. Inga större överträdelser har inträffat under perioden. 

För att åstadkomma en hållbar utveckling i kommunen är det viktigt att ha koll på och minimera kommunens verksamheters påverkan på klimatet och miljön. I takt med klimatförändringarna är det viktigt att göra riskanalyser och ha beredskap för hur förekomster av klimatrelaterade händelser kan påverka kommunen och dess invånare. För att bibehålla en god balans i samhället med tillgång till boende för överkomliga priser är det viktigt med fortsatt utveckling av diversifierat boende. För att uppnå hållbara samhällen är det viktigt att även sociala aspekter finns med i den fysiska planeringen. Att skapa samhällen som bjuder in till möten mellan människor, att rumsligt segregerade områden knyts ihop med övriga kommunen och skapa platser där människor upplever trygghet och välbefinnande.