Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Kommuner stödjer utvecklingen av arbetstillfällen för alla grupper, även de som står långt från arbetsmarknaden. Detta kan ske exempelvis i samverkan med Arbetsförmedlingen, näringslivet och den sociala ekonomin. Kommunerna ansvarar även för kommunal vuxenutbildning (komvux) som bidrar till att människor kan utbilda sig och hitta arbete. Inte minst gäller det individer som står långt från arbetslivet, så att de kan finna försörjning och sysselsättning. Kommunen är en stor arbetsgivare och har därför också ett stort ansvar för att säkerställa bra arbetsvillkor och god arbetsmiljö för sina medarbetare.

Sverige har jämförelsevis hög ekonomisk tillväxt med hög sysselsättningsgrad med bra löner och goda arbetsvillkor. Sverige har den högsta andelen anställda kvinnor inom EU, men den är låg bland utrikesfödda kvinnor. Det finns däremot utmaningar när det gäller osäkra tillfälliga anställningar, löneskillnader, arbetsmigration samt tillgång till spetskompetens och kompetensmatchning.

Sveriges nationella sysselsättningsmål om över 80 procent sysselsättningsgrad nåddes 2020. Sysselsättningsgraden för åldersgruppen 20–64 år uppgick till 80,7 procent år 2021. Män har fortfarande en högre genomsnittlig lön än kvinnor, men gapet mellan könen har minskat något år för år. Under de senaste tio åren har den totala andelen unga som varken arbetar eller studerar i Sverige i åldern 15–24 år minskat, däremot bedöms gruppen dock drabbas hårdare av covid-19-pandemins långsiktiga konsekvenser och lågkonjunktur jämfört med andra grupper av unga.

Med ungefär 2000 tillsvidareanställda är kommunen den största arbetsgivaren i Kristinehamn. Den största privata arbetsgivaren är Kongsberg Maritime Sweden AB med 275 anställda. Vård och omsorg samt sociala tjänster sysselsätter flest arbetstagare i Kristinehamn, följt av tillverkning och utvinning, handel samt utbildning. Näringslivet visar på en positiv utveckling sett över perioden 2015-2020 gällande både tillväxt i förädlingsvärde och god lönsamhet. Tillväxten i förädlingsvärde minskade under 2020 men lönsamheten var fortfarande positiv. Dock är tillväxten i förädlingsvärde, anställda och företag lägre än riket. En större andel anställda jobbar också inom krympande och medelväxande branscher än riket. Byggbranschen har haft störst tillväxt i antal anställda under perioden 2015-2020 och företagstjänster har haft störst tillväxt i antal företag. Statistiken visar en positiv utveckling i antalet nystartade företag i Kristinehamn för åren 2020 och 2021.

Andelen förvärvsarbetande invånare i kommunen är relativt låg vid jämförelse med andra kommuner. Andelen förvärvsarbetande kvinnor är lägre än andelen förvärvsarbetande män. Förvärvsintensiteten bland utrikesfödda är också lägre i gruppen kvinnor än gruppen män. Statistiken visar att långtidsarbetslösheten i kommunen har minskat 2021 jämfört med 2017. Kommunen har relativt hög långtidsarbetslöshet vid jämförelse med andra kommuner och för 2021 är kommunens resultat högre än genomsnittet för riket. Andelen unga vuxna i kommunen som varken arbetar eller studerar är relativt hög vid jämförelse med andra kommuner. Under perioden 2017–2020 har andelen unga vuxna som varken arbetar eller studerar legat på cirka 11 procent, vilket innebär att mer än var tionde ung vuxen i kommunen riskerar att hamna utanför samhället redan tidigt i livet. Det kan jämföras medgenomsnittet för riket på 7,7 procent för år 2020.

Ser man till kommunen som arbetsgivare visar statistiken att sjukfrånvaron hos kommunalt anställda i Kristinehamn är relativt låg sett över perioden 2017-2021, men ökar 2020-2021. För 2021 ligger kommunens resultat bland de mittersta 50 procent vid jämförelse med andra kommuner och jämfört med genomsnittet för riket samma år är sjukfrånvaron bland kommunalt anställda i Kristinehamn lägre. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än män. Skillnad mellan kvinnor och män syns även i genomsnittet för riket.

Kristinehamns kommun arbetar på flera olika sätt för att säkerställa att den egna personalen mår bra och får goda förutsättningar både i arbetslivet och för tryggad egenförsörjning. Arbetet som görs för att samverka med och stödja det lokala näringslivet redovisas under mål 9.

Inom kommunen finns en hälso- och rehabsamordnare som stöttar chefer i frågor som rör sjukfrånvaro hos personalen både när det gäller långtidssjukskrivningar och upprepad korttidsfrånvaro. Det finns även ett arbetsmiljöhjul som stöd för planering och uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, som följs upp med hjälp av ett digitalt system. Utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete genomförs med nämnder, chefsgrupper och samverkansgrupper. Det pågår också ett arbete för att identifiera arbetsplatser med risk för sjukfrånvaro enligt en modell för riskorienterat arbetssätt från Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Inom kommunen kallas detta för förebyggande arbetssätt och arbetet utförs på gruppnivå med aktiviteter för att förebygga sjukfrånvaro och främja friska arbetsplatser. För att främja ett hållbart arbetsliv arbetar exempelvis kommunens bemanningscentrum tillsammans med stöd, vård och omsorgsförvaltningen med projektet Hälsofrämjande schemaläggning. Kommunen har även precis startat en pilot med pensionsrådgivning, för att medarbetarna ska se hur arbetet och föräldraledighet  påverkar den framtida pensionen. Målsättningen är att sedan kunna erbjuda pensionsrådgivning till alla medarbetare i nästa steg.

För att följa upp hur medarbetarna i kommunens verksamheter uppfattar kommunen som arbetsgivare och sitt arbete utifrån områdena motivation, ledarskap och styrning, genomförs sedan 2018 enkätundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME). Med hjälp av resultatet kan kommunen jämföra sig med andra kommuner och följa sin egen utveckling över tid. Kommunens resultat i form av totalindex har över perioden 2018-2021 legat på 78-80 (index 0-100 där 100 är bäst) vilket ligger i nivå med genomsnittet för Sveriges kommuner.

I den senaste revideringen av översiktsplanen (2021) integrerades kommunens tillväxtprogram i planen. Syftet var att definiera tillväxt ur ett lokalt kommunperspektiv och beskriva vad som ska göras för att nå dit. Målet var att stärka kopplingen mellan den fysiska planeringen och tillväxtplaneringen i kommunen. Det pågår ett arbete för att säkerställa en hållbar samordning mellan översiktsplanen och kommunens styrmodell.

Mål 8 omfattar ett brett ansvarsområde och för kommunen finns det flera aspekter och nyckeltal som är viktiga. För framtiden är det avgörande att fortsätta hålla koll på utvecklingen med andelen unga som varken arbetar eller studerar. En ökning av unga personer som varken arbetar eller studerar kan innebära både fler unga i ett socialt utanförskap samt även skapa stora långsiktiga kostnader för kommunen. Arbetet med att hålla koll på och säkerställa att sjukfrånvaron inom kommunens verksamheter inte fortsätter öka är också viktigt, för kvaliteten i verksamheten såväl som för ekonomin. En framtida utmaning är också att en större andel anställda arbetar inom krympande eller medelväxande branscher, vilket innebär att det finns behov av ett aktivt arbete med att attrahera nya typer av företag. Därför är det även intressant att hålla koll på överlevnadsgraden hos nya företag efter tre år.