Mål 10: Allas lika rättigheter och möjligheter
Mål 10 handlar om att minska ojämlikheten inom och mellan länder – att minska klyftorna lokalt, nationellt och globalt. I grunden handlar det om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av till exempel kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder eller ekonomisk och social status. Ojämlikhet skapar grogrund för konflikter, sjukdomar och miljöförstöring. För att samhällen ska kunna utvecklas rättvist och hållbart krävs en jämnare fördelning av makt och resurser.
Så ligger Kristinehamn till i korthet
I Kristinehamn syns samma typ av utmaningar med ökad ojämlikhet som nationellt. Den höga arbetslösheten och antalet invånare med låga eller inga inkomster bidrar till att klyftorna ökar. Flera aktiviteter pågår för att öka integrationen. Andelen invånare med tillit till andra visar en positiv utveckling och förtroendet för politikerna i kommunen ligger i nivå med genomsnittet för andra kommuner. I Sverige har många utrikes födda svårare att få jobb än inrikes födda, detta förhållande syns även i Kristinehamn.
Sammantaget kan Kristinehamns kommuns status i förhållande till Agenda 2030 och mål 10 bedömas vara en utmaning.
Läs mer här:
Kommunerna har genom sitt ansvar för skola, omsorg och socialt stöd goda möjligheter att motverka ojämlikhet mellan olika individer och grupper av både barn och vuxna. Fullföljande av grundläggande utbildning är en av flera viktiga faktorer för minskad ojämlikhet. Det kommunala utjämningssystemet är tänkt att ge likvärdiga förutsättningar för välfärd oavsett var i landet man befinner sig. Trots detta finns det utmaningar i att erbjuda en likvärdig offentlig service i kommunerna och regionerna på grund av varierande befolkningssammansättning och andra förutsättningar. Bostads- och samhällsplanering samt kultur och fritidsaktiviteter är andra viktiga områden i arbetet för att motverka ojämlikhet.
Frågan om jämlikhet går att koppla till flertalet av övriga globala mål i Agenda 2030. Andelen av befolkningen som har varaktigt låg ekonomisk standard ökar och är nästa tre gånger så hög bland utrikesfödda. Ojämlikhetens tillväxt märks också i form av hur hälsan fördelar sig utifrån socioekonomiska förhållanden. Oroväckande tecken finns på ökad segregation och stora skillnader mellan olika bostadsområden vad gäller ekonomi, skolresultat, boende och hälsa. Inte minst hos barn med utländsk bakgrund. Dessutom uppgav 13 procent av kvinnorna och 8 procent av männen i Sverige 2021 att de blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling det senaste året.
Jämlikhet är en mänsklig rättighet. Alla ska ha likvärdiga möjligheter och förutsättningar oavsett vem man är. Detta innebär ett gemensamt ansvar att ge stöd till dem som behöver extra hjälp i vardagen. Samhällsklyftorna beror på flera olika faktorer och är ofta svåra att jobba bort då de lätt biter sig fast i både människor och samhälle.
Statistiken visar att andelen invånare i Kristinehamn som saknar tillit till andra har minskat mellan 2018 och 2021. En positiv utveckling syns både bland kvinnor och män. I medborgarundersökningen 2021 anger 37 procent av de svarande att de har förtroende för kommunens politiker, vilket är ett resultat som ligger bland de mittersta 50 procent vid jämförelse med andra kommuner.84 Andelen brukare i daglig verksamhet LSS som upplever att de får bestämma om saker som är viktiga är för dem är relativt låg vid jämförelse med andra kommuner.
Kristinehamn har under lång tid haft en relativt hög arbetslöshet, vilket bidrar till att det finns en betydande grupp med inga eller låga inkomster. Utbildning är den viktigaste faktorn för att få arbete, och eftersom skolresultaten i Kristinehamn är låga i jämförelse med andra kommuner kan effekten bli att klyftorna ökar.
För kommunen innebär det att antalet individer som behöver insatser från kommunens verksamheter växer samt att det arbete som bedrivs för att främja invånarnas möjlighet till egen försörjning blir allt viktigare. Den segregation som syns i Sverige gällande möjligheter att få jobb beroende på om man är född i Sverige eller inte syns också i Kristinehamn. Arbetslösheten bland utrikes födda i kommunen ligger på 25,8 procent, vilket är 21 procentenheter högre än bland inrikes födda.
Kristinehamns kommun arbetar på flera olika sätt för att minska de sociala klyftorna och det digitala utanförskapet samt bidra till ökad integration och minskad segregation. Genom att exempelvis anordna yrkesutbildningar inom bristyrken ger kommunen nyanlända möjligheter till etablering på arbetsmarknaden, vilket är en viktig förutsättning för ett självständigt liv. Utbildningsinsatser har byggts upp inom ramen för ESF-projektet ”Yrkesväg Värmland” och dess föregångare Match2Job. I november 2022 startade även projektet ”Yrkesväg” där Kristinehamn deltar. Projektet Yrkesväg kommer att bygga vidare på utbildningsmodellen. Yrkesväg ska utveckla målgruppsanpassade utbildningsinsatser och andra stödjande insatser för tredjelandsmedborgare inom Vuxenutbildningen i samverkan med olika aktörer som ansvarar för målgruppens integration. Insatserna utvecklas i en modell med tre utbildningsspår som omfattar heltidsstudier där språkundervisning integreras med andra samhälls-, arbetslivs- och yrkesintegrerade insatser, samt praktiska inslag.
I projektet ingår 21 partners från Värmland, Örebro, Västra Götaland och Dalarna. Projekten har gjort det möjligt att förändra arbetssätt och metoder inom ramen för befintliga verksamheter. Kristinehamn har även en överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen kring hur strategiska frågor, utbildningar och jobbspår skall bedrivas, inte minst gällande att få fler unga och nyanlända i arbete. Syftet är att individen ska kunna få så effektiv service som möjligt från båda organisationerna.
Kommunen arbetar även med ett funktionsråd och pensionärsråd där flera olika förvaltningar och intressegrupper finns representerade. Råden är forum för samverkan, proaktiv hantering av frågor och inhämtning av perspektiv på kommunens olika uppdrag. För att exempelvis minska digitalt utanförskap och öka tillgängligheten har en digital lots anställts inom stöd, vård- och omsorgsförvaltningen. Lotsen är en projektanställning som påbörjades under hösten 2022 och ska till en början finnas i ett år för att sedan utvärderas. Andra insatser för ökad jämlikhet sker också inom kulturverksamheterna, såsom biblioteket och konstmuseet, där frågor om jämlikhet och allas rätt att få vara sig själva uppmärksammas på olika sätt. Bland annat har konstmuseet visat en utställning som lyfter Sara Danius gärning inom akademin och vad som skedde i me too-rörelsen. Biblioteket arrangerar sagostunder med dragartister riktat mot barn och familjer i syfte att belysa mångfald. Dessa aktiviteter kopplar även till mål 5.
De ökande klyftorna i samhället är ett problem, både ur social och demokratisk synpunkt. Här spelar kommunen en viktig roll. För att säkerställa att den kommunala verksamheten lever upp till sitt välfärdsuppdrag är det viktigt att hålla koll på utvecklingen av de sociala klyftorna. Det är viktigt att andelen elever med fullföljda studier ligger på en hög nivå samt att kommunen fortsätter att arbeta med att skapa bra förutsättningar för integration på lokal nivå. I samarbete med andra aktörer bör kommunen även hålla koll på att andelen invånare med avsaknad av tillit till andra inte ökar.