Ny forskning av lärare på Vuxenutbildningen
Annika Pettersson är läraren på vuxenutbildningen som tröttnade på omprov och utvecklade egna metoder för återkoppling. Men hon stannade inte där – som forskare bygger hon vidare på kunskapen.
Annika Pettersson är matematiklärare på Vuxenutbildningen i Kristinehamn och har utvecklat sina undervisningsmetoder under lång tid. När Yvonne Liljekvist, professor i matematikens didaktik vid Karlstads universitet, frågade om de inte skulle forska på hennes undervisningsmetoder tillsammans tog hon chansen. De sökte och fick forskningsmedel. I april publicerade duon sin första artikel tillsammans: Metoder för återkoppling – en kraftfull professionskunskap för matematikundervisning inom vuxenutbildningen.
– Det var häftigt när artikeln publicerades, berättar Annika. Det ligger ungefär ett års arbete bakom och man blir ganska trött på det på slutet. Det är mycket pet de sista veckorna, man tror att det är klart och så kommer det något nytt att ändra på, skrattar hon. Men nu känner jag att jag kommit igång ordentligt som forskare när jag fått en artikel publicerad.
Fotograf: Fredrik Larsson
Det är ovanligt med forskning på vuxenutbildning, och ännu mer unikt är sådan praktiknära forskning som Annika och Yvonne bedriver tillsammans. I samarbetet bidrar Annika med sina metoder som hon utvecklat för sina elever under lång tid, som testas under noggranna former, och Yvonne bidrar med ett övergripande perspektiv. Syftet är att se om vuxna elevers engagemang och studieteknik påverkas av två olika metoder för återkoppling.
Trött på alla omprov
En av metoderna som Annika och Yvonne forskat på började av en slump. Annika hade helt enkelt, som många av eleverna, tröttnat på alla omprov. Många av eleverna på Vuxenutbildningen har provoro och erfarenhet av att göra omprov efter omprov som bara går sämre. Annika ville ge dem något extra och prova något annat.
– Jag gjorde flashcards, blad med teori på ena sidan och en uppgift på den andra. När någon inte klarat ett prov, ser jag om det är något huvudmoment de missat och ger dem bladen att träna på. Med dem kan eleven få extra träning och jag som lärare kan enkelt göra en prövning. Det går i princip att göra när jag går förbi någon, berättar Annika.
Metoden har flera fördelar.
– Som lärare kan jag smidigt göra en prövning med hjälp av bladen, när eleverna själva säger att de vill testa av. Det kan vara på plats eller digitalt, och är så enkelt att jag i princip kan göra det i förbifarten när jag går förbi. I intervjuerna vi gjort har vi sett att det minskar provångest. Det blir ett annat sätt att redovisa på när man har misslyckats på många prov. Det stärker självförtroendet hos eleverna att få lyckas med momentet och de får sedan visa sina kunskaper på nästa test, berättar Annika. Hon fortsätter: Vi ser också att de moment som de redovisar på detta sätt, kan de bättre sedan.
Utmaningen med matematik
Annika beskriver sig själv som en nyfiken person. Hon har jobbat på Vuxenutbildningen sedan 2001 och drivs av att utveckla sig själv och andra. Erfarenheterna av matematik i all dess former är många. Annika har jobbat med korrekturläsning av läromedel, utvecklat frågor till nationella prov, deltagit i nationella konferensen Matematikbiennalen både som föreläsare, bedömare av inskickade bidrag och som besökare. 2016 tog hon LIC-examen (det motsvarar en halv doktorsexamen) i matematik med didaktisk inriktning. Nu ägnar hon halva sin arbetstid åt att vara doktorand på Karlstads universitet.
– Det som är kul med matematik är nog utmaningen. Många tycker att det är väldigt svårt och då är det roligt att få lyfta människors självförtroende. När man får någon att förstå någonting så blir man så glad, då kan man jobba på ett tag till! berättar Annika. Hon fortsätter: Jag gillar matematik, men har aldrig haft högsta betyg själv utan jag gillar att förstå matematiken. Inte för att själv sitta och räkna svåra uppgifter utan att förstå för att kunna lära ut.
Fotograf: Fredrik Larsson
Att sakna betyg i matematik efter gymnasiet hindrar ofta människor från att komma vidare med sina studier. Matematik 2 är en kurs som behövs till väldigt många program, som socionom eller sjuksköterska, men det är också den kurs som har flest avhopp och många underkända betyg.
– Jag vill uppmana alla som saknar betyg att våga försöka. Det tar mycket tid, men vill man verkligen så kan man, säger Annika.
Minitester
Den andra av Annikas metoder som Annika och Yvonne har forskat på är minitester. Det handlar om att låta eleverna arbeta löpande med små digitala, självrättande test på veckans lektioner som direkt ger besked till eleven om hur det gått. Varje test följs av en film om vad eleven behöver tänka på. Filmen ger också läraren återkoppling om vad eleven behöver för stöd.
De många, mindre återkopplingarna visar både hur läraren behöver anpassa sin undervisning och hur eleverna behöver förändra sitt sätt att plugga. Dessutom blir det en motivation att räkna på i ett bra tempo.
– Den direkta återkopplingen är extra viktig inom Vuxenutbildningen. Vi möter eleverna under en kortare tid än i många andra skolformer och behöver snabbt hitta bra sätt att arbeta tillsammans på, säger Annika.
Metoderna stöder lärandet
Annika berättar att hon och Yvonne inte mäter på prov eller hur många rätt eleverna har, utan att de intervjuar eleverna som provat metoderna om deras upplevelse av om de har blivit bättre att plugga matte.
Resultatet av forskningen visar att metoderna verkar stödja elevernas lärande när det används systematiskt. Det verkar gynna både engagemang och studieteknik, och stötta lärarens arbete i den komplexa situationen som vuxenutbildning är.
Enligt Annika är samarbetet mellan henne som yrkesverksam lärare och Yvonne som forskare en avgörande faktor.
– Det har varit jätteintressant att arbeta tillsammans med Yvonne. Just att ha en kritisk vän som frågar: Varför gör du så här? Hon får mig att reflektera djupare och det har utvecklat oss båda, säger Annika. När vi intervjuar eleverna till forskningen hittar vi ännu fler metoder, eftersom eleverna tar upp saker som vi inte tänkt på och som vi kan fortsätta att gräva i. Arbetet har gått från det lilla till det stora. Det är väldigt spännande, säger Annika.
Vill du läsa mer?
Här kan du läsa forskningsartikeln hos Tidskriften Forskning om undervisning och lärande, ForskUL.