Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser
Mål 13 handlar om att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser i atmosfären kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi.
Som följd av de ökade utsläppen riskerar världen att gå mot en genomsnittlig global uppvärmning som överstiger två grader Celsius, vilket skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Klimatpåverkan måste begränsas för att skapa förutsättningarna för fattigdomsbekämpning och en långsiktigt hållbar utveckling.
Så ligger Kristinehamn till i korthet
Alla kommuner har en viktig roll att spela för att Sverige ska lyckas minska de nationella utsläppen i enlighet med Parisavtalet. Precis som i Sverige återstår stora utmaningar för Kristinehamns kommun att nå mål 13. De totala utsläppen minskar både i Kristinehamn och i riket, men går för långsamt. Ett aktivt arbete pågår i kommunen för att få fler att välja cykel framför bil. En succesiv omställning av kommunens fordonsflotta pågår, men kommunen ligger betydligt lägre än genomsnittet för riket när det gäller andelen fossiloberoende fordon i kommunorganisationen.
Sammantaget kan Kristinehamns kommuns status i förhållande till Agenda 2030 och mål 13 bedömas vara en utmaning.
Läs mer här:
Kommuner har stora möjligheter och utmaningar att minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till ett förändrat klimat. EU har satt mål om 55-procentig minskning av CO2e-utsläpp100, som länderna tillsammans ska uppnå till år 2030 med målet att bli världens första fossilfria kontinent. I praktiken innebär det att utsläppen i Sverige behöver minska med över 10 procent per år för att ligga i linje med Parisavtalet. Arbetet för minskad klimatpåverkan i kommuner sker inom många områden. Det gäller exempelvis infrastrukturplanering och satsningar på kollektivtrafik, cykel, parkeringspolicy och trafikplanering. Att minska energianvändningen i byggnader sparar både pengar och miljö. Kommunerna har även ett ansvar vid planeringen att ta hänsyn till klimatrisker. Att klimatanpassad den fysiska planeringen innebär både att förebygga och minimera riskerna för naturolyckor. Kommuner arbetar med anpassning genom åtgärder i den fysiska miljön samt strategi- och ledningsarbete.
Sveriges växthusgasutsläpp har minskat över tid men effekter av klimatförändringarna kan ses redan nu, och utsläppen av växthusgaser behöver fortsatt minska kraftigt både nationellt och globalt. En av regeringens huvudprioriteringar är att driva på klimatomställningen. Sverige har genomfört satsningar för att öka kunskapen om klimatförändringarna och de konsekvenser som de orsakar genom bland annat forskning.
När mål 13 beskrivs brukar ett stort fokus läggas på utsläpp av växthusgaser och klimatanpassning. Utsläpp av växthusgaser till luft i kommunen, räknat i ton CO2-ekvivalenter per invånare, har minskat mellan åren 2017-2020. Även den totala mängden utsläpp har minskat med nära 13 procent under perioden. Detta räcker dock inte för att leva upp till målet i Parisavtalet, som förutsätter att utsläppen minskar med över 10 procent per år. Andelen miljöbilar i kommunorganisationen har minskat mellan 2017-2020. Andelen fossiloberoende fordon och personbilar i kommunorganisationen ökat mellan 2020 och 2021, men kommunens resultat är låga i jämförelse med andra kommuner och med genomsnittet för riket. Andelen fossiloberoende personbilar i det geografiska området har ökat mellan åren 2020 och 2021. Kommunens resultat ligger här bland de 50 procent i mitten vid jämförelse med andra kommuner och resultatet är lägre än genomsnittet för riket.
I kommunens risk- och sårbarhetsanalys är översvämning identifierat och analyserat som en risk kopplat till klimatförändringarna. Översvämningsrisken är generellt större vid skyfall än vid höga vattennivåer i Vänern. År 2014 drabbades Kristinehamns kommun av en stor översvämning, som aktualiserade behovet av att adressera frågan i översiktsplanen.
I det kommunala uppdraget ingår att i så stor utsträckning som möjligt säkerställa resiliens vid kriser av olika slag. I Kristinehamns kommun finns också en etablerad krisorganisation med stabsorientering och i samverkan med räddningstjänst, polis med flera, samt färdiga planer i form av startkort inklusive telefonlistor till aktuella befattningshavare som kan användas oavsett vilken typ av kris det gäller.
Översvämning är identifierat och analyserat som en flerfaldig risk för kommunen. En kartläggning har genomförts med fokus på de vattendrag som bedöms ha en större sannolikhet att orsaka översvämningar inom tätbebyggda områden, på grund av små avrinningsområden och begränsad avledningsförmåga. Enligt översiktsplanen ska fysisk planering alltid beakta översvämningsrisker med stöd av kommunens risk- och sårbarhetsarbete. Konsekvenserna av nederbörd motsvarande ett 100-årsregn ska tas med i beräkningen för att säkerställa att inga tillkommande bostadsytor ska komma till skada av ett 100-årsregn eller utsättas för risk vid en 200-årshändelse av Vänerns vattennivåer.
Som ett led i att minska bilberoendet, och därmed minska utsläppen från persontransporterna, vill Kristinehamns kommun bli Värmlands bästa cykelkommun. Kommunen har goda förutsättningar för detta eftersom en stor andel av befolkningen bor i tätorten. Dessutom är de topografiska förutsättningarna goda då marken är relativt plan. Tekniska förvaltningen arbetar med att ta fram en handlingsplan för att underlätta att använda cykeln som transportmedel. Befolkningen i kommunen är dock van vid att välja bilen framför cykel och gång. Därmed är det en beteendeförändring som behövs, vilket alltid är en utmaning.
Kommunen arbetar även med att succesivt ställa om till en fossilfri fordonsflotta. För närvarande är ca 20–25 procent av kommunens fordon (inklusive elbilar som ännu inte levererats) fossilfria, med en ambition om att det ska bli fler. Det pågår ett arbete att utifrån verksamheternas förutsättningar och i förhållande till prisläge och utbud av bilar på elbilsmarknaden som passar olika verksamhetens behov, succesivt ersätta fossildrivna bilar med elbilar. Hur snabbt det kommer att gå handlar bland annat om priserna på elbilsmarknaden och om utbudet av elbilar som passar olika verksamheters behov.
I väntan på att elbilsmarknaden ska bli mer tillgänglig ses möjligheten över att kunna köra kommunens dieselbilar på HVO100. Det fossilfria bränslet används redan idag till renhållningsavdelningens sopbilar och maskiner. Kommunen arbetar aktivt med rutiner och processer för att säkerställa att det inte finns fler fordon än vad som behövs för verksamheten. I kommunen finns en intern fordonspool där verksamheterna vid behov kan ”hyra” fordon. Fordonspoolen innehåller både bilar, elcyklar och cyklar. Det pågår även en testperiod med elscootrar och ellastcyklar för att undersöka om det kan fylla verksamheternas behov.
Kommuner har en viktig roll i att nå EU:s mål om 55-procentig minskning av CO2e-utsläpp. Det är därför viktigt att hålla koll på och skapa förutsättningar för att minska utsläppen. Ett steg i rätt riktning är att sätta utsläppsmål som går i linje med Agenda 2030 och ta fram strategier som bidrar till att Sveriges utsläpp ska kunna minska med minst 10 procent per år, varje år. Gärna i samverkan med det lokala näringslivet, invånarna och civilsamhället.