Mål 1: Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt

En kommun berörs av mål 1 på många sätt. Kommunernas ansvar för det sociala stödet och omsorgen innebär att de som lever i den största ekonomiska utsattheten kan få hjälp att ta sig ur den. För att nå målet krävs koordinerade, långsiktiga och mångfacetterade insatser på lokal och regional nivå. Kommuner, men också regioner, kan bäst identifiera vilka människor, inte minst barn, som lever i fattigdom och satsa resurser som hjälper dem att ta sig ur den. Samverkan med civilsamhället är en viktig del i det arbetet.

I Sverige är den stora utmaningen med mål 1 att den ekonomiska ojämlikheten ökar vilket gör att de individer som har mindre resurser också är mer utsatta. Mellan åren 2015 och 2019 har den andel personer med en inkomst som är 60 procent under medelinkomsten ökat. I maj 2021 kunde SCB konstatera att över hälften av alla utrikes födda barn hade låg ekonomisk standard. I ungefär var fjärde kommun var andelen så hög som över 70 procent. Inte sedan mätningarna började på 70-talet har fler personer i Sverige levt med låg ekonomisk standard än nu. Enligt Rädda Barnens barnfattigdomsrapport är barn i familjer som lever i ekonomisk utsatthet mindre delaktiga i samhället. De tenderar att ha sämre betyg i skolan, lever oftare under osäkra boendeförhållanden och saknar en känsla av att kunna förverkliga sina drömmar. Detta innebär att fattigdom orsakar konsekvenser för hela livet och individens framtida möjlighet till egenförsörjning och ett gott liv.

En utmaning för Kristinehamns kommun inom mål 1 är att minska den andel av befolkningen som under en lång tid är biståndsberoende. Det ekonomiska biståndsberoendet hänger ihop med bland annat arbetslöshet och sjukskrivning. Det ökar både de ekonomiska och de sociala klyftorna bland grupper och individer i kommunen samt kan bli en ekonomisk belastning för kommunen och samhället. Kristinehamns kommun har en relativt hög andel av befolkningen som är beroende av ekonomiskt bistånd och en relativt stor andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Totalt sett placerar detta kommunen bland de 25 procent av Sveriges kommuner som har sämst resultat när det gäller ekonomiskt bistånd och ekonomisk utsatthet hos barn. Mellan åren 2019-2021 har andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat jämfört med 2017-2018. Även genomsnittet för riket visar på en ökad andel vuxna biståndsmottagare 2019-2021.

Många av förutsättningarna för egenförsörjning och därmed motverkande av fattigdom läggs i skolan, vilket innebär att mål 1 är tätt sammanlänkat med mål 4 – God utbildning för alla. Exempelvis är gymnasiekompetens en skiljelinje som på många sätt kan avgöra individens möjligheter på arbetsmarknaden.

Kommunen ansvarar för ekonomiskt bistånd som är en del i det sociala skyddsnätet. Kommunen erbjuder även utbildningsmöjligheter för vuxna genom grund-, gymnasie- och yrkesvux samt insatser för att stärka socialt utsatta individers möjligheter att nå egen försörjning. Ett exempel är ett pågående arbetet med att matcha individer med arbetsgivare som är i behov av arbetskraft. Arbetet med integration har under de senaste åren i stor utsträckning fokuserat på att genom utbildning matcha nyanlända mot bristyrken. Detta har gjorts genom att skapa kombinationsutbildningar där språk och yrkeskunskap kombineras men även genom att bygga upp en utbildningskedja där nyanlända kan ta kontinuerliga steg mot en bristyrkesutbildning och i förlängningen en egen försörjning. Dessa utbildningsinsatser har byggts upp inom ramen för ESF projektet Yrkesväg Värmland och dess föregångare Match2Job. Positivt med dessa projekt har varit att förändra arbetssätt och metoder inom ramen för befintliga verksamheter och regelverk som har varit fokus, vilket har medfört att implementering kunnat ske under projektets gång och insatserna för individerna därigenom har kunnat fortgå efter projekttidernas slut.

Den ekonomiska utsattheten hos barn är särskilt viktig att arbeta med eftersom den ofta påverkar individerna i många led. Bristen på resurser begränsar barnens möjligheter till delaktighet och utveckling, men också barnens känsla av samhörighet till samhället. Kommunen arbetar på många sätt för att motverka detta. Några konkreta exempel på insatser är bland annat riktade fritidsaktiviteter samt förstärkt bistånd. Fritidsaktiviteterna är öppna för alla och utan kostnad. Inom detta arbete sker en bred samverkan mellan flera förvaltningar, ideella organisationer och kommunala bolag för att synliggöra och tillgängliggöra aktiviteterna på ett sätt som gör det enkelt för barn och ungdomar att delta. För att förbättra barns förutsättningar till följd av ekonomisk utsatthet arbetar också kommunen med ett förstärkt ekonomiskt bistånd vid jul, eftersom det är en tid som kan vara extra svår för dem som lever med knappa resurser.

För att ha koll på utvecklingen finns flera nyckeltal att följa. Bland annat är det viktigt att se till att andelen invånare med en inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten inte ökar. Det är också viktigt att hålla koll på utvecklingen gällande andelen invånare som har försörjningsstöd längre än 10 månader. Trots många projekt för att bromsa och vända utvecklingen syns ett ökat behov av ekonomiskt bistånd och en högre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Därför kan det finnas behov av att analysera och utvärdera de insatser som görs för att se vilken faktisk effekt de bidrar till och undersöka eventuella samband. Ekonomisk utsatthet kan benämnas som ett så kallat lömskt problem, vilket innebär att varje åtgärd skapar effekter i andra delar av samhället. Det finns starka kopplingar mellan skolresultat, arbetslöshet, infrastruktur och bostadsmarknad samt ekonomiskt bistånd, vilket gör att förändringar inom ett område kan ge effekter på flera områden.