Mål 2: Avskaffa hunger, tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition

Kommuners ansvar för utbildning samt viss vård och omsorg innefattar även ansvaret för vissa måltider. Att land- och vattenresurserna förvaltas väl bidrar också till mål 2. Genom att arbeta för bättre vattenkvalitet, bevarande av viktiga jordbruksmarker, minskat matsvinn samt hälsosam och näringsriktig kost inom skola, vård och omsorg bidrar kommuner till att uppfylla mål 2 i Sverige. Måltidsverksamheten bidrar både till gemenskap och mindre risk för undernäring bland äldre. Kommunernas kontrollansvar för livsmedelshanteringen innebär också att matens kvalitet säkras. I samhällsplaneringen ingår att säkerställa att den mark som finns tillgänglig hanteras på sådant sätt att tillgång till mat och vatten inte hotas. För att öka mängden lokalproducerad mat har kommunen även möjlighet att ställa lokala krav och främja och möjliggöra upphandling för lokala små- och medelstora företag och entreprenörer.

Ojämlikheten inom hälsoområdet fortsätter att öka. Övervikt, framför allt fetma, är ett tilltagande folkhälsoproblem som bland annat är kopplat till ohälsosamma matvanor. Odlingslandskapets biologiska mångfald följs med hjälp av populationsindex för gräsmarksfjärilar och fåglar. Resultaten tyder på minskad biologisk mångfald. Samtidigt ökar andelen ekologiskt odlad jordbruksmark i slättbygd. Den svenska animalieproduktionen har EU:s lägsta användning av antibiotika. Den svenska jordbruksmarkens produktionsförmåga bedöms vara god. Svensk livsmedelsproduktion kännetecknas av hög kvalitet och av en hög standard inom miljö- och klimatområdet. Ett ökat intresse för hälsosamma, säkra och hållbart producerade livsmedel utgör en viktig och växande del av marknaden, vilket gynnar svensk export av livsmedel.

Övervikt och fetma är ett växande problem i Sverige och Kristinehamns kommun är inget undantag. Fetma är ett folkhälsoproblem och innebär en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och ledskador till följd av belastningar. Ungefär en femtedel av kommunens invånare har fetma, vilket är högre än jämfört med riket. Andelen invånare med fetma är något högre bland män än bland kvinnor. Inkluderar man även övervikt har fler än sex av tio män och fem av tio kvinnor i Kristinehamn övervikt eller fetma, enligt kommunens folkhälsoplan. Markytan inom Kristinehamns kommun består till 16 % av åker- och betesmark. Tillgången till åker- och jordbruksmark samt ekologiskt odlad åkermark är en viktig del för att säkerställa den biologiska mångfalden. Andelen ekologiskt odlad åkermark i Kristinehamn ligger i snitt på drygt 30 procent över perioden 2017 – 2021, vilket är ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner och högre än genomsnittet för riket.

Näringsriktig kost är ett sätt att adressera problematiken med fetma och inom Kristinehamns kommun finns målsättningar kring att öka andelen vegetabilier och säsongsanpassa måltiderna, samt att arbeta för att öka andelen lokala producenter utifrån den nationella livsmedelsstrategin. Måltidsorganisationen i Kristinehamns kommun lagar mat till barnen i förskolan, eleverna i grundskolan och gymnasiet samt omsorgstagarna i äldreomsorgen. Måltidsorganisationen arbetar utifrån ett folkhälsoperspektiv med måltider som är näringsberäknade och följer de rekommendationer för energi och näringsintag som finns för målgrupperna från Nordiska näringsrekommendationer samt Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens råd.

För att se till att maten som serveras i verksamheterna håller en hälsosam standard jobbar kommunen efter Livsmedelverkets måltidsmodell – ett helhetsperspektiv för bra och hållbara måltider. Flera faktorer samverkar för att skapa en bra måltid där matgästen mår bra och känner matglädje. Att maten är god och trivsam är viktigt för att maten ska ätas upp och göra nytta. En bra måltid ska också vara näringsriktig och säker att äta. På Kristinehamns skolor genomförs matråd, antingen som en punkt i skolans elevråd eller vid enskilt tillfälle. Inom förskolan hålls regelbundna kostträffar mellan produktionskök och enheterna. För att ta reda på hur eleverna upplever skolmaten och måltidsmiljön genomförs regelbundet måltidsenkäter på samtliga skolor. För att bidra till goda matvanor och god energi redan vid skolstarten testades exempelvis att erbjuda elever i årskurs 7–9 på en av kommunens grundskolor att äta frukost i skolan innan skoldagens början. Ett tretal elever nyttjade möjligheten dagligen.

På Särskilt boende görs även riskbedömningar för undernäring. Socialstyrelsen rekommenderar att nattfasta för personer på Särskilt boende ska vara max 11 timmar. Riskbedömningar via Senior alert och om BMI understiger 22 eller om det föreligger risk för undernäring görs en nattfastemätning. Resultatet ligger sedan som grund för hur personen ifråga ska erhålla näring för att bryta nattfasta och undvika undernäring. Även för brukare i ordinärt boende med hemtjänstinsatser finns denna arbetsmetod.

En av de viktigaste aspekterna och nyckeltalen för kommunen att ha koll på inom mål 2 är att andelen invånare med fetma inte ökar. Ett verktyg i arbetet med att främja goda kostvanor och begränsa tillgången till ohälsosamma produkter kan vara formuleringen av de uppdrag som ges till måltidsverksamheten och tydliga hälsoaspekter i kravställningen kring de livsmedelsprodukter som upphandlas till de kommunala verksamheterna. Att säkerställa en god tillgång till odlingsbar mark behövs för att bidra till en tryggad livsmedelsförsörjning i enlighet med mål 2.