Elever formar framtidens skolrestaurang på Brogymnasiet
Hur vill ungdomar att deras skolrestaurang ska kännas? Den frågan stod i fokus när ett antal elever nyligen deltog i en kreativ workshop på Brogymnasiet. Med hjälp av moodboards, samtal och bilder fick eleverna forma sina visioner om en plats där man inte bara äter, utan också trivs.
Bakom initiativet står en tvärfunktionell arbetsgrupp med representanter från skolledning, kostverksamhet, fastighet och elevhälsa. Alla med en gemensam målsättning, att skapa en skolmiljö som stöttar bra matvanor, trygghet och trivsel. Arbetet är en del av kommunens satsning på att utveckla måltiden som en helhet, från maten på tallriken till miljön omkring.
– Måltiden är mer än bara vad som ligger på tallriken. Det handlar också om hur det känns att gå in i skolrestaurangen. Hur ser det ut? Hur låter det? Hur luktar det? Vi vet att miljön påverkar hur måltiden upplevs och det är därför vi vill arbeta med hela upplevelsen, säger Johanna Zimmermann, måltidsutvecklare och delprojektledare.
Elevernas idéer i centrum
Under workshopen arbetade eleverna i grupper med moodboards, olika kollage av bilder, färger, former och ord, som tillsammans förmedlar stämningen de vill uppleva i sin skolrestaurang. Några i gruppen önskade en lugn, naturnära miljö med mjuka färger och träinslag. Andra drömde om en mer modern och kreativ stil med något starkare färginslag.
– Vi sitter ganska länge här och äter ju, dessa stolar med dyna hade varit bra så slipper det bli så hårt. Eftersom vi sitter länge ibland. Vår klass tycker det är viktigt med runda bort också, typ sektioner av olika slag, säger en elev som deltog på workshopen.
Allt som oftast var eleverna överens om vilka alternativ de föredrog över det andra och gruppen pratade återkommande om vikten av att skapa ett lugn, ett bra flöde att röra sig i restaurangen och att skapa små miljöer i det stora rummet så elever själva kan välja vilken typ av sittplats de önskar för dagen beroende på humör.
– Det var tydligt att eleverna tänker mycket på hur miljön påverkar deras känsla. De pratade om ljudnivåer, ljussättning och hur sittplatser kan utformas för att både äta och umgås. Det var verkligen inspirerande att se deras engagemang, berättar Johanna.
Viktigt att unga får vara med
Att låta ungdomarna själva vara med och påverka är en viktig del av arbetssättet. Det stärker inte bara känslan av delaktighet, det ökar också chansen att resultatet blir något som faktiskt fungerar i vardagen.
– Ungdomar är experter på sin egen vardag. När vi bjuder in dem att vara med i utvecklingsarbetet får vi in fler perspektiv från helt rätt målgrupp och skapar dialog tillsammans med eleverna, menar Johanna Zimmermann.
Workshopen är ett av de första stegen i ett större förändringsarbete. Nästa steg är att analysera elevernas idéer och se hur de kan översättas till konkreta förändringar i skolrestaurangens miljö.
– Jag gillar förslaget om att det är lite mer färg i kapprummet, det känns mer välkomnande. Gärna mer växter och kanske en soffa? Förvaringen behöver inte vara så mycket av för det är inte så många som hänger av sig ytterkläderna, men ändå bra med lite förvaring för jag hänger av träningskläderna där efter gymnastiken på torsdagar, säger en elev.
Ett arbete som fortsätter
Arbetsgruppen ser workshopen som startskottet för ett långsiktigt arbete där elevernas behov och upplevelser sätts i centrum.
– Vi vill skapa en skolrestaurang där eleverna vill umgås och där de känner sig trygga och välkomna och där måltiden blir en stund att se fram emot, varje dag, avslutar Johanna.
Måltidsutvecklare Johanna Zimmerman leder workshopen tillsammans med eleverna. 
Moodboard över olika typer av sittgrupper.
Olika ritningar över hur möblemang kan placeras i skolrestaruangen.
Färger, former och känslor disskuterades under workshopen med stöd av olika moodboards.