Mål 5: Jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt

Jämställdhet är en del av det kommunala uppdraget. Det innebär att kommuner ska ge kvinnor och män, flickor och pojkar, en likvärdig service och främja en jämställd samhällsutveckling. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, men det handlar också om kvalitet och effektivitet. Det kräver att verksamheter planeras utifrån både kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov samt att resurser fördelas likvärdigt mellan könen. Personal inom skola, vård och omsorg behöver bemöta kvinnor och män, flickor och pojkar utan diskriminering och utan stereotypa föreställningar om kön. Kommuner har också ett särskilt ansvar att motverka alla former av våld mot kvinnor och flickor. Som arbetsgivare i en kvinnodominerad sektor har kommuner även ett särskilt stort ansvar för kvinnors lönesättning och arbetsvillkor, inte minst eftersom kvinnors inkomst enbart motsvarar 83 procent av männens.

Sverige har ett övergripande rättsligt ramverk för att främja, skydda och övervaka jämställdhet och icke-diskriminering på grund av kön. Sverige är det enda land i världen som genom lagar och förordningar garanterar lika rättigheter för alla till sexuell och reproduktiv hälsovård, information och utbildning. Sedan 2018 har Sverige en sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet och utsatthet för sexualbrott minskade 2020 för tredje året i rad.

Majoriteten av de som utsätts för sexualbrott är kvinnor och trots en mer omfattande sexualbrottslagstiftning är mäns våld mot kvinnor en stor utmaning för Sverige. Könsstereotypen att kvinnor stannar hemma och obetalt tar hand om barn och hushåll kvarstår också. Kvinnor lägger i genomsnitt 45 minuter mer av sin tid per dygn åt obetalt hem- och omsorgsarbete än män. Könsfördelningen i riksdagen, kommunfullmäktige och kommunerna är jämnare fördelad idag än tidigare men fortfarande inte 50/50. Vidare utmaningar finns för ekonomisk jämställdhet, där livsinkomsten för kvinnor är 6 miljoner kronor lägre än för männen.

Enligt SCB:s befolkningsstatistik för 2021 bor det något fler män än kvinnor i kommunen. Däremot är skillnaden väldigt liten med en fördelning om 49,5 procent kvinnor och 50,5 procent män. Inom den politiska ledningen i kommunen är skillnaderna lite större. Könsfördelningen i kommunfullmäktige är 48 procent kvinnor och 52 procent män. I kommunstyrelsen är fördelningen 40 procent kvinnor och 60 procent män.

Kvinnors mediannettoinkomst som andel av mäns mediannettoinkomst i Kristinehamn är lägre år 2020 än 2017. Ett sjunkande värde är negativt eftersom det gör att kvinnor halkar efter män i löneutveckling. Andelen föräldrapenningdagar och tillfälliga föräldrapenningdagar (VAB) som tas ut av män visar en positiv utveckling från 2017 och kommunens resultat 2021 ligger lite lägre respektive lite högre än genomsnittet för riket.

När det gäller kommunalt anställda är andelen heltidsarbetande månadsavlönade kvinnor lägre än andelen heltidsarbetande månadsavlönade män. Lönekartläggningen för kommunalt anställda i Kristinehamns kommun visar att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män utifrån likvärdigt arbete. Den visar även att det inte heller finns några osakliga löneskillnader vid lika arbete i respektive yrkesgrupp. År 2021 var kvinnors medianlön som andel av mäns medianlön för anställda i kommunen 104,5 procent, vilket placerar Kristinehamns kommun bland de 25 procent av kommunerna med bäst resultat.

Deltagartillfällen i idrottsföreningar bland barn och unga är över tid högre bland pojkar än bland flickor. Mellan åren 2017 och 2020 syns en nedåtgående utveckling i deltagartillfällen i idrottsföreningar, vilket gäller för både pojkar och flickor. Andelen flickor i kommunen som går i musik- eller kulturskola är betydligt högre än andelen pojkar.

Statistiken visar att antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor i nära relationer (omräknat till antal anmälningar/100 000 invånare) har ökat under perioden 2018 – 2021. På fyra år har antalet anmälningar nästan fördubblats. Kommunens resultat för år 2021 var högre än genomsnittet för riket.

Ett av kommunens grunduppdrag är att se till att alla invånare får en likvärdig service, oavsett vilket kön individen identifierar sig som. För att stärka möjligheten till ekonomisk självförsörjning arbetar kommunen aktivt med att öka andelen kommunalt anställda som arbetar heltid. Förutom ett tidigare projekt som kallades Heltidsresan arbetar kommunen också med hälsofrämjande schemaläggning, som syftar till att utarbeta hållbara scheman för personal inom särskilt boende och hemtjänst. En ambition är att minska antalet delade turer utan att öka bemanningsgraden och samtidigt tillgodose brukarnas behov såväl som en god arbetsmiljö. Kristinehamns kommun erbjuder också heltid som norm inom vård- och omsorgsverksamheten.

Kommunen arbetar även med föreningsstöd för att stötta det ideella föreningslivet och ge fler invånare möjlighet till betydelsefulla fritidsaktiviteter. Respektive nämnd ansvarar för föreningsstöd till de föreningar som faller under nämndens område, både när det gäller dialog och bidragsbeviljande. Trots att var nämnd hanterar sitt eget föreningsstöd finns en samordning kring frågor som är övergripande, till exempel allmänna villkor för föreningsbidrag och kommunikation som berör alla eller flera av föreningarna. I de allmänna villkor som alla föreningar som får föreningsbidrag ska uppfylla ingår bland annat att föreningarna ska arbeta mot kränkningar och diskriminering samt att styrelsen ska
sträva efter att ha en jämn könsfördelning.

Utvecklingen med anmälda misshandelsbrott mot kvinnor är något som är viktigt att följa upp och analyseras. Inte minst behöver det analyseras om, och i så fall i vilken utsträckning, våldet är hedersrelaterat. I övrigt bidrar kommunen till ökad jämställdhet genom bland annat de aktiviteter som genomförs, inte minst för barn. Jämställdheten påverkas av hur resurser och möjligheter fördelas mellan pojkar och flickor och det är därför viktigt att se till att fritidspengarna fördelas jämnt mellan aktiviteterna. En uppföljning av hur fritidspengarna fördelas mellan könen kan också säkerställa att ingen snedfördelning sker. Vad gäller jämställdheten inom den egna organisationen är det viktigt att hålla koll på trenderna för könsfördelning hos personer i ledande ställning samt i ansökning och rekrytering vid utlysta tjänster.