Mål 7: Tillgång till ren och hållbar energi för alla

Kommuner är stora energianvändare men också stora energiproducenter. Kommuner, tillsammans med Sveriges regioner, använder drygt 20 TWh energi, eller knappt fem procent av Sveriges energianvändning i sina verksamhetslokaler och allmännyttiga bostäder. Till följd av detta har kommuner möjlighet att arbeta aktivt i upphandlingar med att ställa krav och i den egna produktionen se till att följa utvecklingen och använda den senaste tekniken. En omställning av energisystemet pågår genom fortsatt utbyggnad av förnybar energi och utfasning av fossila bränslen inom både elproduktion och fjärrvärme. Det finns en långsiktig positiv trend för energieffektivisering, samtidigt som mer kan göras i både befintliga och nya byggnader.

I Sverige har hela befolkningen tillgång till elektricitet. Andelen förnybar energi ökar och energiintensiteten förbättras. Däremot behövs ytterligare åtgärder för att nå målet, särskilt ur ett globalt perspektiv. I ljuset av Rysslands invasion av Ukraina har regeringen ytterligare understrukit behovet av en påskyndad energiomställning och utfasning av fossila bränslen, för att minska import av fossila bränslen från Ryssland och minska utsläppen av växthusgaser.

I omställningen till ett mer hållbart samhälle anses elektrifiering vara en av de allra viktigaste komponenterna för att minska landets utsläpp. Nya prognoser säger att elanvändningen i Sverige, som en konsekvens av detta, kan komma att öka med 120 procent till år 2045 jämfört med dagens nivå. Elektrifieringen ställer därmed nya krav på hela det svenska energisystemet, där inte bara tillgången till tillräcklig energi är avgörande utan även tillgången till effekt.

Kristinehamn som geografiskt område ligger högt i elanvändning totalt sett. År 2020 låg slutanvändningen på 21 MWh/invånare, vilket är nästan dubbelt så högt som de 12 MWh för genomsnittet i riket samma år. Elproduktionen totalt inom kommunens geografiska område har haft en positiv utveckling och ökat med drygt 50 procent mellan åren 2017 och 2020. Andelen förnybara energikällor i elproduktionen har legat stadigt på 99 procent under samma period.

Elproduktionen från vindkraft i kommunen har ökat med 85 procent mellan åren 2017 och 2020. Kristinehamn har idag ett 60-tal vindkraftverk och ytterligare några som är tillståndsgivna. Antalet solcellsanläggningar i kommunen har, precis som i resten av Sverige, stigit kraftigt och gått från 16 stycken år 2017 till 229 stycken år 2021. Den installerade effekten har därmed också ökat från 0,36 MW till 4,56 MW.

Den genomsnittliga elavbrottstiden per kund i kommunen har minskat under perioden 2017-2020, med en avvikelse för år 2018 där statistiken visar en tillfällig dubblering av avbrottstiden. En möjlig förklaring på detta är den extremt varma sommaren 2018 då det uppstod flera naturbränder i Kristinehamnsområdet, vilket även kan ha påverkat strömförsörjningen negativt. Med undantag för avvikelsen 2018 ligger kommunens resultat under perioden bland de mittersta 50 procent vid jämförelse med andra kommuner.

Statistiken visar att den totala fjärrvärmeproduktionen inom kommunens geografiska område har minskat något under perioden 2018-2020. Andelen förnybart producerad fjärrvärme ligger på över 98 procent under samma period. Det saknas uppgifter om hur stor andel av bostäderna i Kristinehamn som är anslutna till fjärrvärmenätet. När det gäller kommunens egna lokaler har större delen av lokalerna fjärrvärme som uppvärmningssystem och några få byggnader har bergvärme installerat. En av kommunens lokaler har fortfarande olja till hjälp för uppvärmning.

Energianvändningen är en grundpelare i den hållbara omställningen. Kommunen har tagit stort initiativ när det gäller vindkraft och bidragit till många satsningar inom etablering av ny vindkraft. Kristinehamns kommun var först i Värmland med att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vindkraft (2008). Vindkraftsplanen pekade ut många och relativt stora ytor eftersom kommunen har bra förutsättningar i form av vindlägen, få närboende och andra motstående intressen, samt var positivt inställd till vindkraft och förnybar energi. I den senaste översiktsplanen för kommunen (2021) har delar av vindkraftsplanen från 2008 tagits in och kommunen har därmed tryggat de tillståndsgivna områdena, som även tillgodosett utpekade riksintresseområden för vindkraft. Vidare arbetar kommunen med mål 7 genom insatser för energieffektivisering i kommunens lokaler.

Vid nybyggnationer och renoveringar av kommunens byggnader lyfts bland annat möjlighet för installation av solceller. För att förbättra styrningen av ventilation och uppvärmning i samband med nybyggnationer har kommunen anställt en arbetsledare inom fastighetsteknik som är delaktig vid projekteringar. Kommunen har även ett system för att övervaka och sköta ventilation och värme i flera av kommunens lokaler.

Det pågår även arbete för att hitta sätt att minska energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler, bland annat genom att byta ut ventilationsaggregat och gamla armaturer. Exempelvis på Djurgårdsskolan planeras 263 äldre ljuskällor att bytas ut till 131 nya LED-källor, vilket kommer resultera i mer än en halvering av energianvändningen samtidigt som ljuskällorna är mer långlivade än tidigare lösning. Detta minskar såväl kostnad som konsumtion av material.

Tillgången till ren och ekonomiskt överkomlig energi är en kritisk faktor för hela samhället. För att säkra tillgången till energi är det viktigt att kommunen håller koll på balansen mellan elproduktion och elkonsumtion i kommunen. Ett verktyg för att nå balans i produktion och konsumtion är att säkerställa att energin används så effektivt som möjligt. Det är även viktig att energianvändningen i den kommunala verksamheten följs upp och utvärderas för att kunna effektiviseras kontinuerligt. För att säkerställa att kommunens egen verksamhet ligger i linje med Agenda 2030 och mål 7, kan också ambitiösa mål för energieffektivisering sättas.