Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
Mål 9 är inriktat på att bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt att främja innovation.
Sverige har en väl utbyggd infrastruktur och har länge verkat för hållbar industri samt ett innovationsfrämjande klimat. En fungerande infrastruktur är grundläggande för att samhället ska fungera.
Så ligger Kristinehamn till i korthet
Transporter tillhör de mest utsläppsintensiva sektorerna i samhället och, som för många andra kommuner i Sverige, är det en utmaning för Kristinehamn att bryta detta förhållande. En av kommunens utmaningar inom detta mål är att många i Kristinehamn tar bilen till och från jobbet, vilket märks i form av en längre genomsnittlig körsträcka per invånare än jämfört med riket. Det finns ambitioner att förändra detta och det pågår aktiviteter för att förbättra infrastruktur och pendlingsmöjligheter. Sedan ett sammantaget grepp har tagits om samhällsbyggnadsfrågorna syns en positiv utveckling i företagsklimatet i kommunen, som idag kan betraktas som god. För att stötta innovation som leder till framtida jobb och avveckling av användningen av fossila material ingår Kristinehamn i flera samarbeten och projekt inom hydrodynamik och utveckling av skoglig bioekonomi.
Sammantaget kan Kristinehamns kommuns status i förhållande till Agenda 2030 och mål 9 bedömas vara en utmaning.
Läs mer här:
Kommuner har många och breda uppdrag som rör trafik och infrastruktur. Det handlar om trafikplanering, trafiksäkerhet, väghållning, kollektivtrafik, färdtjänst och bredband samt omfattande infrastrukturprojekt. En väl fungerande och hållbar infrastruktur genererar flera positiva effekter och främjar ekonomisk tillväxt och utveckling. Kommunerna som aktörer är stora investerare i just infrastruktur i och med sitt ansvar för vatten, avlopp, vägar, kollektivtrafik, energidistribution samt fiberoptik. Ansvaret för viss tillsyn av olika verksamheter kan också bidra till en hållbar utveckling av såväl näringsliv som offentligt finansierade verksamheter. Möjligheten till samverkan med universiteten i olika sammanhang innebär också att ny kunskap kan bidra till innovationer.
Sverige har under de senaste åren gjort betydande insatser för att säkerställa en motståndskraftig infrastruktur och en inkluderande och hållbar industrialisering samt för att främja innovation. Åtgärder som bland annat vidtagits är ny industrialisering som ska främja elektrifiering och avveckling av fossila bränslen i delar av landet. Fler åtgärder krävs dock för att nå målet. Tillgängligheten till kollektivtrafik varierar mycket mellan landets kommuner och regioner. I Stockholms län hade 94 procent av befolkningen tillgång till kollektivtrafik 2019. Motsvarande siffra för Gotlands län var endast 64 procent. Godstransportvolymerna har, totalt för alla trafikslag, även ökat under 2000-talet. Ökad kollektivtrafik och betydligt minskade godstransportvolymer är bara några av åtgärderna som kommer krävas för nå mål 9.
Tillgång till bredband i Kristinehamn har ökat under perioden 2017–2021. Andelen hushåll med tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund var 83,4 procent för 2021. I statistiken syns en markant ökning mellan åren 2018 och 2019 när det gäller andelen befolkning i kollektivtrafiknära läge. Ett kollektivtrafiknära läge innebär andel av befolkningen som i det geografiska området har en trafikerad hållplats inom 500 meter från sin folkbokföringsadress. Det kan finnas flera förklaringar till ökningen, exempelvis att fler invånare har flyttat närmre tätort eller att vissa hållplatser trafikerats i högre grad. Ansvaret för kollektivtrafiken i kommunen ligger hos Region Värmland, som är regional kollektivtrafikmyndighet i Värmlands län. Kristinehamns kommun och Region Värmland samverkar i arbetet med utvecklingen kring hållbart resande i kommunen.
Genomsnittlig körsträcka med personbil har sjunkit mellan åren 2018 och 2020 för att sedan öka med lite drygt 10 mil per invånare under år 2021. Kristinehamn ligger högre ängenomsnittet för riket och bland de 50 procent mittersta kommunerna.
Företagsklimatet beräknat som Nöjd Kund Index avseende kommunens myndighetsutövning har under perioden 2017-2020 legat på en hög nivå i jämförelse med andra kommuner. Under de fyra åren var kommunens totalindex mellan 77 och 80. År 2021 var kommunens totalindex 75, vilket är ett resultat bland de mittersta 50 procent av kommunerna.
En annan undersökning gällande företagsklimat som genomförs av Svenskt Näringsliv visar att 56 procent av företagen tycker att företagsklimatet är bra, och att det skett en positiv utveckling det senaste året i upplevelsen av informationen till företag, kommunens upphandling, och tjänstepersonernas attityder till företagande. Även dialogen mellan företag och kommunens beslutsfattare upplevs som förbättrad. Som en följd av detta har Kristinehamn klättrat från plats 243 år 2018 till plats 111 i 2022 års rankning.
Tillgång till god fysisk och digital infrastruktur är bärande för en kommuns utveckling, liksom innovation och ett lönsamt näringsliv. Kommunen genomför flera initiativ och utveckling som drivs av kommunens verksamheter och i samverkan med andra för att bidra till en långsiktigt och positiv tillväxt.
Kommunen har ett näringslivsbolag Näringslivssamverkan i Kristinehamn AB (Närsam) med uppdrag att stödja, stimulera och utveckla Kristinehamns näringsliv, i syftet är att skapa tillväxt och ett gott företagsklimat i samverkan. Närsams uppdrag är även att utveckla och marknadsföra Kristinehamn som en attraktiv och hållbar destination för att få fler besökare och besökare som stannar längre i Kristinehamn. Närsam deltar i flera samarbeten i näringslivsfrämjande syften. Business Region Värmland är ett etableringssamarbete med syfte att främja nya företagsetableringar samt bidra till att skapa goda förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv. Kristinehamn Innovation Park ska stödja, stimulera och utveckla näringslivet i Kristinehamn, för tillväxt och ett gott företagsklimat. Närsams fokus inom det innovationsstödjande arbete är på två av kommunens nationellt och internationellt starkaste kompetensområden – strömningslära/hydrodynamik och skoglig bioekonomi. Närsam stödjer testbäddsprojekt som syftar till att kommersialisera innovationer, det vill säga ta forskningsresultat från laboratorium till en kommersiell process. Testbäddarna fungerar som plattform för samverkan mellan industri, forskning samt olika regionala och nationella aktörer. Ett exempel på testbädd är LignoCity som syftar till att kommersialisera innovationer inom lignin-baserade produkter, som bland annat kan ersätta petroleumbaserade plaster och drivmedel.
Utifrån en översyn av Kristinehamns kommuns samhällsbyggnadsarbete pågår ett utvecklingsarbete inom samhällsbyggnadsområdet. Det övergripande målet är att nyttja kompetensen inom samhällsbyggnadsområdet bättre och skapa en bättre kundupplevelse för de invånare, företag och organisationer som möter Kristinehamns kommun. En del i arbetet har varit utbildningar och workshops med ett brett deltagande med fokus på områden där kommunen behöver bli bättre på att samordna sig. Tyngdpunkten har varit på hur olika kompetenser ska arbeta tillsammans och hur verksamheterna ska agera för att leverera bästa möjliga produkt till kommunens invånare och företag. Dessutom ska en ny näringslivspolitisk plan tas fram och ett politiskt råd med fokus på kommunens arbete med samhällsbyggnadsfrågor har inrättats. Det pågår också ett arbete med att införa en gemensam företagslotsfunktion samt gemensam evenemangslotsfunktion.
En annan viktig del för att nå målet är att skapa förutsättningar för minskade utsläpp från transporter. Förutom ansvaret för den egna infrastrukturen arbetar kommunen även med påverkansåtgärder för viktiga infrastrukturprojekt utanför kommunal regi, till exempel ny järnväg mellan Kristinehamn och Örebro (Nobelbanan, en del av projektet Oslo-Sthlm 2.55) samt byggnation av nya slussar i Trollhätte kanal för utveckling av Vänersjöfarten. Kommunen har tillsammans med Region Värmland tagit fram en handlingsplan för kollektivtrafik där ett antal åtgärder för ökat kollektivt resande identifieras. Bland annat ska möjligheter för tågstopp i Björneborg utredas.
Kommunen har även byggt upp ett LoRaWAN-nätverk där sensorer kan kommunicera med varandra, och som blir ett viktigt verktyg i att optimera verksamheten och göra den mer resurseffektiv. Bland annat används detta i VA-systemet, där alla nya vattenmätare sätts ut hos kunderna idag är digitala och kan skicka data i realtid om varje hushålls vattenförbrukning. Systemet meddelar om kunden har förbrukat ovanligt mycket vatten under en tidsperiod, vilket leder till en kontakt och dialog om tänkbara orsaker. Kommunen ska också testa olika mätare på vattenledningar ute i gatorna som ska mäta vattenflödet i ledningarna för att märka om flödet mellan två platser minskar och indikera om det finns en vattenläcka. LoRa-enheterna är även energisnåla och ska kunna klara sig på ett och samma batteri under hela sin livstid, som är upp till 10 år beroende på sensortyp.
I omställningen mot fler fossilfria transporter är kommunen en viktig möjliggörare, både i översikts- och detaljplaneringen men också i tillståndsgivningen. För att säkerställa en positiv utveckling i linje med Agenda 2030 och mål 9 är det relevant att ha koll på och följa upp möjligheter till fossilfria transporter och hållbart resande samt invånarnas nöjdhet med gång- och cykelvägar. Vid utveckling av digital övervakning av viktiga samhällsfunktioner finns många goda exempel att hämta inspiration från, bland annat hos andra kommuner och aktörer.