Till innehållet

Mål 3 Hälsa och välbefinnande

Mål 3 handlar om att alla människor ska ha möjlighet till god hälsa och välbefinnande.

Hälsan har en avgörande betydelse för människors möjlighet att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv, något som bidrar till samhällets tillväxt och hållbara utveckling. Sverige har generellt en hög medellivslängd och folkhälsan är generellt sett god sett i en global jämförelse. Detta märks också genom att Sverige placeras på en sjunde plats i World Happiness Index36. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga.

Så ligger Kristinehamn till i korthet

Andelen invånare med bra självskattat hälsotillstånd är relativt god men något lägre än riket. Medellivslängden är relativt låg, antalet fallskador och förskrivning av antibiotika är relativt hög. Deltagartillfällen i idrottsföreningar bland barn och unga har minskat markant. Andelen invånare med gott psykiskt välbefinnande ligger under genomsnittet för riket. Idag pågår många insatser och aktiviteter som riktar sig till individens hälsa och utveckling, däremot finns behov av mer löpande uppföljning av dessa för att säkerställa att resurserna läggs på aktiviteter som ger bäst effekt.

Sammantaget kan Kristinehamns kommuns status i förhållande till Agenda 2030 och mål 3 bedömas vara en utmaning.

Läs mer här:

 

Kommuner ansvarar för merparten av de välfärdstjänster som har stor påverkan på invånarnas hälsa genom livet. Det handlar om hur skolan och den sociala omsorgen fungerar. Om hur bostads- och samhällsplaneringen bedrivs. Eller i vilken mån det finns kultur- och fritidsaktiviteter för alla, oavsett kön, bakgrund eller socioekonomisk situation. Beroende på hur verksamheterna bedrivs, kan de vara hälsofrämjande eller förebyggande i sig. Dessutom har hälso- och sjukvården en särskild roll som direkt påverkar hälsa och överlevnad. Utöver att flera lagar slår fast ansvar att bidra till medborgarnas hälsa, har en god och jämlik hälsa en positiv effekt på verksamheternas kvalitet och kärnuppdrag.

I internationell jämförelse är den svenska folkhälsan god. Trots detta ökar den psykiska ohälsan. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. En förändring i alkoholvanor syns också där konsumtionen minskar bland unga och ökar bland äldre. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälsovård i Sverige är allmän men kunskapsbrist inom området är vanligt hos bland annat unga som nyligen invandrat. Barns exponering för miljörelaterade riskfaktorer skiljer sig åt och beror till största del på socioekonomiska skillnader.

Många av målen i Agenda 2030 påverkar varandra, detta gäller även för mål 3. Till exempel påverkar fetma, som beskrivs i mål 2, hälsotillståndet hos individer. Andelen invånare i Kristinehamn med bra självskattat hälsotillstånd är något lägre än riket, både i gruppen kvinnor och gruppen män. I likhet med genomsnittet för riket skattar kvinnor sitt hälsotillstånd sämre än vad män gör. I förhållande till andra kommuner ligger Kristinehamn bland de 50 procent av kommunerna i mitten. Andelen invånare med gott psykiskt välbefinnande är låg i jämförelse med andra kommuner och ligger strax under genomsnittet för riket. Kristinehamn placerar sig bland de kommuner i Sverige där invånarna har lägst medellivslängd. Medellivslängden för kvinnor och män ligger något under genomsnittet för riket. Fallskador bland äldre personer har ökat mellan 2017 och 2020. Antibiotikaförsäljningen har minskat sedan 2019 men ligger över genomsnittet för riket.

Utmärkande är att antalet deltagartillfällen i idrottsföreningar bland barn och unga har minskat markant sedan 2017, vilket är en utveckling som även syns nationellt, framför allt i samband med Corona-pandemin. Andelen barn som går i musik- eller kulturskola är relativt stabilt över tidsperioden och Kristinehamn ligger bland de mittersta 50 procent av kommunerna.

För att främja fysisk aktivitet och motverka psykisk ohälsa drivs flera olika insatser och projekt inom kommunens olika verksamheter men också tillsammans med ideella aktörer. Inom skolförvaltningen finns elevhälsan, som arbetar för att varje elev introduceras för en sund och hälsosam livsstil tidigt i livet. Skolsköterskor är ute i klasser och arbetar med kost, hälsa, vikten av rörelse och sömn anpassat till barnens ålder. På gymnasieskolan erbjuds sömnedukation och stresshantering i grupp. På flera skolor sker en temavecka, Hälsoveckan, där hälsan står i fokus. Det bjuds på frukost, föreläsningar och inbjudna gäster.

På alla 7-9 skolor erbjuds morgonfotboll i samarbete med fritidsgårdarna innan skolstart en gång/vecka. Vid dessa tillfällen deltar ca 15-20 elever. En av skolorna har också erbjudit dans för de elever som inte vill spela fotboll. På alla grundskolor erbjuds också dagligen vuxenledda rastaktiviteter. Det finns ett dubbelriktat samband mellan lärande och hälsa där en god hälsa ökar möjligheterna till ett gott lärande och där ett gott lärande ökar barnens hälsa. Specialpedagoger har ett stort ansvar för att öka tillgänglighet avseende såväl fysisk som språklig och social miljö.

För att stötta elevers motivation i relation till ökad hälsa och måluppfyllelse har elevhälsans kuratorer och skolsköterskor gått en samtalsutbildning kallad ”Motiverande samtal”, MI. Denna syftar till att genom olika samtalstekniker öka elevens egen drivkraft att klara sin skolgång, hälsa, att sluta röka eller annat de behöver motivationshöjande insatser kring. Ett drogförebyggande arbete har genomförts på grundskolan i relation samt genom en informationskampanj av elevhälsan riktad mot vårdnadshavare.

Inom stöd, vård och omsorgsförvaltningen bedrivs volontärverksamhet som genom mötesplatser erbjuder ett socialt sammanhang och friskvård för seniorer. Verksamheten erbjuder även seniorer besök i det egna hemmet för social samvaro och möjlighet till utevistelse. Kultur- och aktivitetsbanken vänder sig till kommunens Säbo, LSS och socialpsykiatri. Här finns bokningsbara aktiviteter för enskilda samt små och större grupper. Aktiviteterna sker ofta på boendena men även på andra arenor, t ex besök på museum. De bokningsbara aktiviteterna tillhandahålls av volontärer, kommunens musikskola, kommunens Kultur och Mediacenter, Svenska kyrkan m fl. Seniorkollo anordnas årligen under sommartid. Rehabenheten i Kristinehamns kommun erbjuder även styrke- och balansträning i grupp för äldre, eftersom fallrisken kan förebyggas med träning som införlivas i den vardagliga rutinen. Forskning har visat att om äldre tränar balans och benstyrka kan fallrisken minska med hela 30 procent.

Tillgängliga och attraktiva fritidsområden, parker och rekreationsskogar är också något som kommunen arbetar med för att bidra till ökad hälsa hos invånarna. I Kristinehamns kommun finns god tillgång till rekreations- och friluftsvärdeområden. Bland annat finns flera leder för vandring och cykling och fler har utvecklats och marknadsförts under de senaste åren. Exempelvis Vänerleden är en cykelled runt Vänern och Biking Värmland som är en mountainbikeled med kontinuerlig skötsel och med hänsyn till natur- och kulturmiljö.

För att säkerställa en utveckling som ligger i linje med Agenda 2030 och mål 3 är det viktigt för kommunen att hålla koll på skillnader i hälsa och ohälsosamma levnadsvanor. Hälsoaspekterna ska vara lika för alla grupper i samhället och därför är det särskilt viktigt att säkerställa att skillnaderna i hälsa inte ökar mellan olika samhällsgrupper. Även uppföljning av hälsosamma levnadsvanor är viktigt. Eftersom andelen flickor som upplever besvär med sin fysiska och psykiska hälsa växer i Sverige och är väsentligt högre än hos pojkar är även detta något som är viktigt att följa upp framåt.

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".