Mål 12: Hållbara konsumtions- och produktionsmönster

Kommunerna är stora konsumenter och upphandlar varje år varor och tjänster för miljardbelopp. Genom att använda olika upphandlingsinstrument kan kommuner skapa innovationsdriven utveckling av såväl sina egna som sina leverantörers verksamheter i en hållbar riktning. Kommunerna ansvarar också för stora delar av avfallshanteringen. I Sverige återvinns stora delar av avfallet. Att ta tillvara resurser i avfallet genom återvinning och att avgifta kretsloppet genom att samla in farligt avfall är avgörande för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och ligger i linje med flera av målen i Agenda 2030, bland annat mål 12. Konsumentrådgivning och energi- och klimatrådgivning är andra tjänster som kommuner erbjuder invånarna.

Skulle hela världen konsumera på samma sätt som Sverige gör skulle det behövas 4,2 jordklot för att tillhandahålla resurserna. Detta sätt att konsumera är ohållbart och en fråga som behöver adresseras på alla nivåer i samhället. Utsläppen av växthusgaser till följd av konsumtion minskar trots att konsumtionen fortfarande är hög i landet och betydligt större än vad planeten klarar av. Sverige har ett stort materialavtryck och en hög inhemsk materialkonsumtion jämfört med andra länder. Matavfallet minskar hos hushållen och livsmedelsindustrin men inte i andra delar av livsmedelskedjan. Det kommunala avfallet per capita är under EU:s genomsnitt. Mängden farligt avfall har dock inte minskat. Sverige har en upphandlingslagstiftning som gör det möjligt att beakta hållbarhetsaspekter generellt och i vissa fall är det obligatoriskt. Arbete för en ökad hållbar upphandling krävs.

Den totala mängden insamlat kommunalt avfall, räknat i kilo per invånare, har ökat under perioden 2017–2020 och andelen kommunalt avfall som samlats in för materialåtervinning har minskat något sedan 2018. Önskvärd riktning för dessa nyckeltal är att mängden avfall ska minska och att andelen avfall som återvinns ska öka. Vid jämförelse med andra kommuner ligger Kristinehamns kommuns resultat för år 2020 bland de 50 procent i mitten för alla avfallsnyckeltal i den redovisade statistiken, utom för insamlat matoch restavfall där kommunens resultat ligger bland de 25 procent av kommunerna med sämst resultat.

Kommunens resultat för måltidssvinn i grund- och gymnasieskola har förbättrats markant med en minskning av måltidssvinnet på 36 procent mellan år 2019 och 2020. Serveringsvinnet utgör den största delen av minskningen. Upphandling av livsmedel sker utifrån mål i kost- och måltidspolicyn om att behålla andelen ekologiska livsmedelsinköp om 35 procent. Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet har ökat under perioden 2017-2020 och Kristinehamn ligger bland de 25 procent av kommunerna med bäst resultat. År 2021 var 83,8 procent av alla inköpta animalier (kött, fågel, mejeri och ägg) svenska.

Kommunen upphandlar för mellan 500 och 700 miljoner kronor per år, och är därmed en betydande inköpare av produkter och tjänster. Att arbeta med mer hållbara upphandlingar är därför ett viktigt strategiskt verktyg för att bidra till hållbar konsumtion och produktion. I det arbetet finns däremot flera utmaningar. Bland annat är det ofta ont om tid när upphandlingarna ska göras och djupare analyser kan få stå tillbaka för att få ett avtal på plats. Det finns även utmaningar i förhållandet mellan budget och mer hållbara alternativ. Frågan som ofta adresseras är vad hållbarhet får kosta? Idag pågår ett utvecklingsarbete inom hållbar upphandling med kommunens upphandlare. Syftet med arbetet är att integrera hållbarhet och koppla till Agenda 2030 tydligare i kommunens upphandlingar samt skapa en ökad dialog kring hållbarhet hos både leverantör och beställare.

Parallellt med detta utvecklingsarbete uppdateras policyn för upphandling för att kunna använda det som kommer fram i utvecklingsarbetet som underlag, men också tydliggöra hur både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet har bäring i kommunens upphandlingsarbete. Arbetet kommer fortsätta under 2023 med fler utbildningstillfällen och workshops för att lyfta hållbarhetsfrågorna och få dem som en naturlig del av upphandlarnas arbete och underlag.

Den kommunala avfallsplanen uppdateras och följs upp kontinuerligt allt eftersom det kommer krav på fler fraktioner. Det finns möjlighet till källsortering i flera av kommunens lokaler, med ambitionen att göra det möjligt i alla. Närheten till avfallsinsamling tas med i tidigt skede vid planering av bostäder och idag finns det många återvinningsmöjligheter som är lätta att nå. Kommunen har två fasta återvinningscentraler, vid Strandmossen och i Björneborg. För att ge fler möjlighet till återvinning finns det även mobila återvinningscentraler i Bäckhammar och Rudskoga, samt ytterligare en på gång i Nybble. För att öka medvetenhet och kunskap om avfall och återvinning har renhållningsavdelningen tagit fram undervisningsmaterial till kommunens skolor.

Återvinning och återbruk finns med som en tydliga aspekter i avfallsplanen. Återbruksfunktion finns i kommunal regi. Exempelvis kan privatpersoner lämna sina gamla cyklar till Österviks Rehab på stadsbondgården, där de repareras och säljs vidare. Det finns även en möjlighet att lämna saker till återbruk på Strandmossens återvinningscentral, där sakerna sedan lämnas vidare till verksamheter som lämnat sitt intresse att hjälpa till med omhändertagandet av sakerna. I dagsläget lämnas sportsaker vidare till Fritidsbanken, cyklar till Österviks Rehab och övrigt till Pingstkyrkans secondhand och RIA. Det görs också försök med varor för byggåterbruk i samband med rivningar i kommunen. Kommunen har avtal med två aktörer, Myrorna och Emmaus, för klädinsamling vid återvinningscentraler och återvinningsstationer.

Sedan 2016 finns en policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen i kommunens verksamheter. De prioriterade fokusområdena är byggnadsmaterial, städ/hygien, inredning och miljöer där barn sover och leker. Efter en kemikalieinventering i kommunens förskolor har saker som kunde innehålla farliga ämnen bytts ut, som till exempel barnens vilomadrasser och leksaker som inte bedömdes som lämpliga. De leverantörer som kommunen har avtal med ska leverera ”giftfria” leksaker och inventarier. Vid om- och nybyggnation av kommunlokaler ställs krav att alla varor och material ska vara rekommenderade eller accepterade enligt Byggvarubedömningen eller Sunda hus. I skolor och förskolor säkerställs alltid att det används linoleummattor som är fria från hormonstörande ämnen. Vid upphandling av lokalvård ställs krav på att miljömärkta produkter som ”Bra miljöval”, Svanen och EU-Ecolabel ska användas i första hand samt att produkterna ska vara parfymfria.

Måltidsorganisationen i kommunen bedriver ett aktivt arbete för klimatsmarta måltider och minskat matsvinn. De arbetar aktivt med menyplanering och val av maträtter, väljer råvaror med omsorg samt mäter och registrerar matsvinn dagligen i köken. Inom måltidsorganisationen arbetas också med att öka andelen vegetabilier och att anpassa måltiderna efter säsong. Matsvinnet vägs även periodvis inom vård- och omsorgsverksamheter.

Samhället behöver bli mer cirkulärt, det vill säga bli bättre på att återanvända, återvinna och cirkulera material. Därför behöver det finnas en hög tillgänglighet till återvinning och källsortering i kommunen. För att säkerställa en positiv utveckling i enlighet med mål 12 är det också viktigt att materialkonsumtionen minskar samtidigt som resurseffektiviteten ökar inom den egna verksamheten. Utveckling av hållbar upphandling kan användas som ett verktyg för att driva omställning i produktion och konsumtion, men också för att minska kommunens konsumtionsbaserade avtryck.