Mer än bara mat – stoltheten bakom Kristinehamns offentliga måltider

Varje dag lagar de mat till äldreomsorgen i Kristinehamn, ett uppdrag som handlar om så mycket mer än att bara servera lunch och middag.

– Maten är ofta dagens höjdpunkt för våra äldre. Det bästa med jobbet är att kunna bidra med något gott och näringsrikt som verkligen betyder något i människors vardag, säger Agnes och ler.

Hon har arbetat på Uranus kök i ungefär ett och ett halvt år och beskriver både glädjen och utmaningarna i sitt arbete.

– Vi har stora ambitioner för måltidsupplevelsen, men tiden räcker inte alltid till. Samtidigt tycker jag att vi lyckas väldigt bra. Det engagemang som finns i våra kök är ett fint kvitto, säger hon.


Agnes och hennes kollegor. Foto: Pär Englund.

De mest uppskattade rätterna är klassikerna som pannbiff med gräddsås och dillkött med kokt potatis. Enkel husmanskost som väcker både aptit och minnen. Men teamet försöker också ibland introducera nya rätter.

– En del modernare maträtter går hem, andra lite mindre. Då försöker vi anpassa recepten så de passar våra gästers smak. Det är ju de som ska tycka att maten är god, säger Agnes.

Stämningen i köket är något hon återkommer till.

– Vi skrattar mycket här. Den gemenskapen gör att även stressiga dagar känns roliga. Och jag är verkligen stolt över det vi gör. Vi bidrar till något så grundläggande som att ge människor möjlighet att äta gott och må bra, säger hon.

Mat som gör skillnad i hela kommunen

I Kristinehamns kommun lagas maten till både barn, elever och äldre i fjorton av kommunens arton kök. Varje dag serveras omkring 3 500 luncher, alla tillagade med omsorg om både smak och näringsinnehåll.


Förberedelse av grönsaker. Foto: Pär Englund.

Bakom menyerna och recepten arbetar bland annat enhetschefen och måltidsutvecklaren Johanna Zimmermann som arbetar strategiskt med att utveckla kommunens måltider ur ett helhetsperspektiv, från näringsriktighet och hållbarhet till trivsel och pedagogik.

– Offentliga måltider handlar inte bara om att mätta magen. De bidrar till hälsa, lärande, trivsel och hållbar utveckling. I Sverige serveras varje dag över tre miljoner offentliga måltider och de är en viktig del av vår välfärd, berättar Johanna.

Det bästa med jobbet, menar hon, är att få påverka människors vardag i positiv riktning.

– Jag bidrar till att barn får bra förutsättningar att orka lära, att äldre känner matglädje och att vi samtidigt gör skillnad för miljön genom hållbara måltider. Det känns meningsfullt att arbeta med något som har både social, pedagogisk och miljömässig betydelse.

Hållbarhet och kvalitet i varje steg

Arbetet styrs av både lagar, riktlinjer och kommunens egna mål för hållbara måltider. I Kristinehamn finns politiskt antagna mål om att minska matsvinnet, öka andelen vegetabilier och arbeta för fler lokala livsmedel.

– En stor utmaning är att möta alla olika behov och förväntningar, från barn och äldre till politiker och föräldrar, inom de ramar vi har för budget och lagstiftning. Det kräver planering, flexibilitet och mycket samverkan, förklarar Johanna.

Just samverkan mellan yrkesrollerna lyfts fram som en framgångsfaktor.

– I menyplaneringen arbetar vi tillsammans med utbildade kockar som Agnes. De vet vad som fungerar i praktiken, och vi kan bidra med kunskap om näringsriktighet och hållbarhet. Det är i det mötet som de riktigt bra måltiderna skapas, säger Johanna.

Hon berättar att arbetet inte bara handlar om maten på tallriken utan att man också arbetar utifrån Måltidsmodellen, där man ser till hela måltidsupplevelsen. Det handlar om allt från miljön och mötet till råvarorna och näringsinnehållet. För att en måltid ska vara bra måste helheten fungera.

Elevernas upplevelse och delaktighet

På skolorna är lunchen en viktig paus i dagen. Det är en stund för både återhämtning och gemenskap och idag på Offentliga måltidens dag serveras det köttbullar, potatis, brunsås och lingon i kommunens restauranger. För elever som vi pratat med på både Ölmeskolan och Brogymnasiet betyder maten mycket.

– Jag tycker om knäckemackorna, men bara de trekantiga, berättar en förskoleelev på Ölmeskolan. Förskoleeleven berättar också att det är bra att det finns många olika grönsaker att välja på och att broccoli är en favorit, men inte broccolisoppa.

– Måltiden är viktig för magen. För att man ska bli mätt i magen och glad i magen, då kan jag springa jättesnabbt på gymnastiken, berättar ytterligare en förskoleelev på Ölmeskolan.

Samtidigt är det många som uppskattar variationen och att de får vara med och påverka menyn. Genom skolans mat- och måltidsråd får eleverna tycka till om allt från maträtter till miljön i matsalen.

– Det är viktigt för oss att barnen känner sig delaktiga, samtidigt är det svårt att göra alla nöjda i alla läget eftersom eleverna uppskattar olika saker. När eleverna får vara med och påverka så ökar också matglädjen och engagemanget, det är viktigt, berättar måltidsutvecklare Johanna.

– Min favoritmat är pannkakor, tacos och soppa. Det är bra med önskevecka så vi kan rösta på det vi gillar lite mer, säger en av Ölmeskolans elever i årskurs 3.


Elever på Brogymnasiet. Foto: Pär Englund.

På Brogymnasiet är eleverna äldre, men favoriträtterna verkar hålla i sig.

– Tacos, pannkakor och kyckling och potatisgratäng är det som är godast, enas eleverna Amadeus och Ida.

Resultaten från kommunens måltidsenkäter visar också att de allra flesta elever tycker maten smakar bra och att de trivs i matsalen.

Omtanke, matglädje och yrkesstolthet

Tillbaka i Uranus kök står Agnes och häller brunsås över nygräddade köttbullar. Det doftar hemtrevligt, nästan som söndagsmiddag.

– När jag tänker på de äldre som får äta det här till lunch, då känns det bra i hjärtat. Det är därför jag gör det här, säger hon.

Och just där, mellan planering, riktlinjer och råvaror, finns kärnan i Kristinehamns offentliga måltider. En omtanke som mättar och skapar både glädje och yrkesstolthet.

Agnes serverar lunch i Uranus restaurang. Foto: Pär Englund.