Efter omfattande dialog: skolfrågan går in i politiskt skede

Fram till år 2030 väntas elevantalet i kommunens grundskolor minska med omkring 300 barn, från ca 2500 barn under höstterminen 2025 till ca 2200 barn till höstterminen 2030. Samtidigt står flera av kommunens skolbyggnader inför stora renoveringsbehov efter flera år av eftersatt underhåll. Om inga förändringar görs riskerar kommunen att på sikt ha fler skolor och större lokaler än vad elevunderlaget motiverar.

– Färre barn betyder att vi behöver tänka om kring skolans organisation. Det är inga enkla beslut och det kräver att politiken tar ett gemensamt ansvar, men det är nödvändigt för att säkra kvalitet och likvärdighet i skolan på lång sikt, säger Lars Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Nytt grepp efter flera tidigare utredningar

Skolutredningen som genomfördes under 2025 har utgått från en modell för medborgardialog i komplexa frågor, framtagen av SKR. Totalt har omkring 70 intervjuer genomförts med politiker, tjänstepersoner och invånare med olika bakgrund och erfarenheter från olika delar av kommunen. Syftet har varit att skapa en gemensam förståelse för skolfrågans komplexitet inför kommande beslut.

– Vi har gjort flera utredningar tidigare, men den här gången behövde vi ta ett nytt grepp. Skolfrågan är komplex och berör många, därför var det viktigt att samla in fler perspektiv innan vi går vidare mot beslut, säger Lars Nilsson.

Utredningen presenterar flera möjliga åtgärdsförslag. Vissa kan kombineras, medan andra står i motsats till varandra. Inför politiska beslut krävs dock ytterligare fördjupade underlag, som ekonomiska beräkningar, tidplaner och barnkonsekvensanalyser.

– Tittar man bara på förslagen var för sig är det lätt att tro att frågan är enkel, men när man ser dem ihop med perspektivinsamlingen förstår man helheten och det arbete som ligger bakom, säger Lars Nilsson.

Frågan vidare till politisk styrgrupp

Kommunstyrelsen har under veckan fått slutrapporten presenterad för sig och nu väntar nästa steg i processen. En styrgrupp med representanter från alla politiska partier i kommunfullmäktige ska nu ta fram en gemensam viljeinriktning som kan ligga till grund för framtida beslut om grundskolan. Skolnämndens ordförande Ulf Engström (S) förklarar:

– Det handlar inte om att styrgruppen ska peka ut exakt vilka förslag som ska genomföras. Uppdraget är i stället att ta tillvara det som kommit fram i utredningen och dialogen och enas om gemensamma ramar där det finns bred politisk samsyn.

Beslut om viljeinriktning förväntas komma upp för beslut i kommunfullmäktige under våren. Efter det kommer frågan gå vidare till skolnämnden som är den instans som fattar beslut om vilka åtgärder som ska genomföras.

– Ansvaret över skolans verksamhet ligger på oss och det blir ingen lätt uppgift framåt. Det blir färre barn i kommunen och då kan vi inte ha skolan organiserad på samma sätt som i dag. Vår uppgift är att göra förändringar på ett klokt sätt, så att skolan håller hög kvalitet och resurserna räcker till där de behövs, avslutar Ulf Engström.

Förslagen i sin helhet:

Åtgärdsförslagen som presenteras är inte färdiga beslut. Innan politiska beslut kan fattas behövs fördjupade underlag, till exempel tidplaner, ekonomiska beräkningar och barnkonsekvensanalyser. För vissa förslag finns sådana underlag redan, eftersom liknande förslag har utretts tidigare. Vissa förslag kan kombineras med varandra, medan andra utesluter varandra och därför inte kan genomföras samtidigt. Förslagen presenteras utan inbördes rangordning eller värdering.

A. Minska antalet högstadieskolor till två

Detta förslag innebär att antalet högstadieskolor minskas till två. Många nämner Djurgårdsskolans högstadium som den skola som bör läggas ner utifrån att den högstadiedelen här är i sämst skick (även Stenstalidskolan 7-9 har av vissa nämnts som alternativ).

B. Minska antalet högstadieskolor till en enda

Detta förslag innebär att på kort sikt (snarast/inom fem år) ändra antalet högstadieskolor till två i likhet med förslaget ovan, men att på längre sikt (tio år) förändra till en enda högstadieskola. Denna föreslås då vara en renodlad högstadieskola för enbart årskurserna 7-9 och inga andra årskurser. Förslaget skulle därmed innebära att nuvarande F-9-skolor i centrala Kristinehamn blir F-6-skolor.

C. Fasa ut/lägga ner Strandskolan.

Förslaget innebär att inte fylla på med fler elever på Strandskolan från det år det finns plats på Stenstalid (även Södermalm har av vissa nämnts som alternativ), vilket innebär en utfasning av eleverna och därmed en nedläggning av skolan.

D. Björneborgs skola blir kvar som F-6-skola

Förslaget innebär att Björneborgs skola kvarstår som F-6-skola. Då skolan har omfattande renoveringsbehov behöver renovering eller nybygge ske.

E. Björneborgs skola görs om till en F-3-skola

Förslaget innebär att Björneborgs skola görs om till en F-3-skola, och att eleverna i årskurs 4-6 fortsätter sin skolgång inne i Kristinehamns tätort. Då skolan har omfattande renoveringsbehov behöver renovering eller nybygge ske.

F. Ett samlat skolalternativ för södra kommundelen

Detta förslag innebär att skolstrukturen i södra kommundelen samordnas till en samlad skolenhet F-6 eller F-5, gärna integrerad med förskola och fritidshem. Det finns olika förslag på lokalisering av denna skola.

G. En ny F-3-skola för södra kommundelen

Detta förslag innebär en ny F-3-skola i södra kommundelen, samordnad med förskola och fritidshem. Det finns olika förslag på lokalisering. Detta kan innebära att:

• En enda F–3-skola inrättas för hela denna del av kommunen. Olika förslag har nämnts gällande var skolgången för årskurs 4-6 skulle kunna fortsätta.
  eller
• En ny F-3-skola ersätter någon av de befintliga verksamheterna.

H. Grunnebacka skola blir kvar som F-6-skola med utökat upptagningsområde

Detta förslag innebär att Grunnebacka skola kvarstår som en F-6-skola och får ett utökat upptagningsområde, vilket skulle kunna ge ett ökat elevantal. Det finns också förslag om att skolan ska rustas upp med till exempel hemkunskapssal och slöjdsal.

I. Grunnebacka skola görs om till en F-3-skola

Detta förslag innebär att Grunnebacka skola görs om till en F-3-skola och att årskurserna 4-6 får gå i en annan skola. Olika förslag har nämnts gällande var skolgången för årskurs 4-6 skulle kunna fortsätta.

J. Grunnebacka skola läggs ner

Detta förslag innebär att Grunnebacka skola läggs ner och att eleverna får gå i en annan skola. Olika förslag har nämnts gällande var skolgången istället skulle kunna fortsätta.

K. Samverka med andra kommuner

Detta förslag innebär en utökad samverkan mellan Kristinehamns kommun (södra kommundelen) och till exempel Åtorps skola (Degerfors kommun) och/eller skola i Gullspångs kommun.

Mer information finns på sidan Skolutredningen 2025.