Får betar för biologisk mångfald
Kristinehamns kommun äger cirka 2300 hektar skogsmark som består av naturmark, rekreationsskog, produktionsskog, myrar och berg. Skötseln av skogarna styrs av en grön skogsbruksplan som värnar om naturens sociala värden såsom biologisk mångfald, ekonomiska värden och ett klimatanpassat skogsbruk. Ett av målen är att där det finns förutsättningar ska vi återställa tätortsnära igenväxta åker- och hagmarker.
Naturvård med hjälp av djur
I en av Kristinehamns hagar på Åsen går just nu nio får från Karaby gård. Deras uppgift är att hålla marken öppen och ljus, något som gynnar både växter, fjärilar och fåglar. Betet gör att buskar och sly inte tar över och att arter som är beroende av ljusare miljöer kan fortsätta att utvecklas.
– När fåren går här bidrar de till att hålla landskapet levande. Betet gör att buskar och sly inte tar över, vilket skapar förutsättningar för många olika växter, insekter och djur, berättar Helene Boqvist, enhetschef på Offentlig miljö i Kristinehamns kommun.
Återställning av betesmarker
Arbetet med återställningen började med röjning av sly och gallring av mindre träd. Området på Åsen har tidigare varit åkermark men hade vuxit igen. Särskilt det invasiva kanadensiska gullriset hade brett ut sig. Sommaren 2025 testas nu en metod där gullriset först slås ned för att sedan se hur fåren reagerar på att beta bort de nya skotten.
– Förr var det vanligt med betande djur inne i staden, men under lång tid har markerna vuxit igen. Nu vill vi testa om vi kan återknyta till den traditionen. Naturbete är en långsam process där djuren gör det bästa jobbet, säger Tom Johansson, skogsförvaltare vid Kristinehamns kommun.
Syftet med återställningen är att delvis återskapa hur landskapet såg ut för inte så länge sedan. Efter förberedelserna med röjning och stängsling får betesdjuren ta över arbetet. På sikt kan även andra områden i Kristinehamn bli aktuella för bete om försöket på Åsen faller väl ut. Resultatet kommer att utvärderas 2026.
Får som gör jobbet
Åsa från Karaby gård har totalt 160 tackor och 107 lamm. Hon berättar att just lantraserna är utmärkta på naturbete eftersom de äter både buskar och sly.
– Får är väldigt selektiva och väljer det göttigaste, men de gör en otrolig nytta för marken. Lite stolt är jag faktiskt över vad de åstadkommit här, säger hon.
Fåren kom till Åsen i juni och stannar kvar till september, så länge väder, vind och tillgång på mat tillåter. De äter till och med bark från träden och i kombination med andra betesdjur kan de göra ännu större nytta genom att komplettera varandra.
– Naturbetesmarker är en av världens mest artrika naturtyper, lika artrika som regnskogen, förklarar Åsa.
Ett klassrum i det gröna
När vi besökte hagen mötte vi av en slump en grupp barn från förskolan Vipan som var på väg förbi med sin förskollärare Annette Dahlén. Barnen stannade nyfiket till vid stängslet, pekade och räknade fåren högt.
– De är jätteroliga! utbrast ett av barnen, medan de tillsammans försökte hålla reda på hur många vita, svarta och bruna får som gick i hagen.
För Annette är området en naturlig del av vardagen.
– Vi passerar här ganska ofta och det blir alltid en fin stund. Det är roligt och uppskattat att det numera går får så nära vår förskola, berättar hon.
Skolskogar i närheten
I närheten av Åsen finns också en så kallad skolskog. Under våren har riskträd gallrats bort för att göra området tryggare. Under sommaren har den kommunala verksamheten Passagen även byggt en bro av kommunens eget virke in till området. I hagen har Passagen också satt upp flera småfågelholkar och en fladdermusholk.
En skolskog är ett avgränsat område som efter överenskommelse med markägaren kan användas av skolan för lektioner och utevistelser. Hur den används bestäms av varje skola utifrån lokala förutsättningar. Att vistas i markerna blir också ett sätt för barnen att träna motoriken. De ojämna stigarna, stockarna och kullarna lockar till att hoppa, klättra och balansera. På så vis blir naturen både ett klassrum och en lekplats. Att ha både skolskogar och betesmarker nära staden skapar goda möjligheter för både lärande och rekreation.
Ett tryggt och hållbart arbetssätt
För Kristinehamns kommun är naturvårdsarbetet en långsiktig uppgift. Att använda betesdjur är en trygg och skonsam metod som både gynnar miljön och gör det möjligt för människor att vistas i ett öppet och varierat landskap.
– Vårt uppdrag är att förvalta naturen på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Genom bete kan vi bevara marker som är bland de artrikaste naturtyperna i världen. Det är en naturlig metod där djuren gör arbetet på ett bra sätt, avslutar Tom Johansson.
Åsa från Karaby Gård tillsammans med sina Helsingefår.
Tom Johansson, Kristinehamns kommun och Åsa från Karaby Gård. 
Förskolläraren Annette uppskattar området och barnen likaså.
En kreativ koja i Skolskogen på området.
Den vackra träbron in till Skolskogen i området. 
Totalt finns 9 Helsingefår i hagen.