Frågor och svar

Medborgardialog kan genomföras på olika sätt. I skolutredningen kommer kommunen att utgå ifrån en modell speciellt inriktad på komplexa frågor som Sveriges kommuner och regioner, SKR, tagit fram. Modellen är utvecklad i samråd med forskare, regioner och kommuner och har prövats och befunnits effektiv just i frågor som har många olika dimensioner och en stor polaritet.    

I stora drag består modellen av följande delar: 

• Förankring och förarbete – Här ”landas” frågan som medborgardialogen ska bedrivas kring och arbetet påbörjas med att identifiera perspektiv som finns på frågan. Det kan vara perspektiv som trygghet i skolan, lokalkapacitet, skolskjuts, resvägar, levande landsbygd, jämställdhet och jämlikhet, måluppfyllelse med flera. Detta är exempel på perspektiv och inte en fullständig lista.  
• Perspektivinsamling – I nästa steg sker telefonintervjuer med personer som kan företräda olika perspektiv/synsätt. Kommunens mål är här att få in så många olika perspektiv som möjligt. Intervjuerna kommer att genomföras både av kommunens utredare och av SKR:s konsulter som har vana att arbeta med denna typ av dialog.  
• Sammanställning av perspektiv – När vi har nått det som kallas ”mättnad” inom ett visst perspektiv kommer inte fler intervjuer att göras för just det perspektivet.  Att nå en mättnad innebär att det inte framträder några nya teman vid intervjuerna. Med stöd av SKR sammanställer kommunen då de perspektiv som kommit fram. Utifrån det insamlade designas den fortsatta processen och hur dialogen ska ske fortsättningsvis.  
• Dialog i mindre grupper – Exakt hur detta steg ska se ut är ännu inte klart. En möjlighet är att kommunen med utgångspunkt i perspektivsammanställningen tar fram olika scenarier att diskutera kring, där man sedan träffas i mindre grupper, där företrädare för olika perspektiv möts. Vilka möten som arrangeras bestäms utifrån resultatet i de tidigare stegen i processen. Syftet är att arbeta fram välgrundade förslag som kan ligga till grund för beslut. 
• Politiska beslut – Då skolfrågan är så komplex och påverkar många delar av kommunen, finns det inte en entydig instans som kan fatta samtliga beslut om framtidens skola. Vissa beslut kan falla inom ramen för skolnämndens ansvar, andra inom tekniska nämnden och ytterligare andra inom kommunfullmäktige. 

Den dialog som har varit tidigare har ofta utgått från att kommunen har presenterat färdiga förslag som invånarna sedan har reagerat på. Nu backar vi och bjuder in invånare att vara med i processen innan det finns färdiga förslag till beslut.  

I de kommuner och regioner som har jobbat med den här typen av medborgardialog, har man sett att man ofta fått till en mer inkluderande och konstruktiv dialog. De kommuner som testat detta sätt att arbeta brukar se att de får ett mervärde som gör att de inte vill gå tillbaka till hur de har tagit fram beslutsunderlag tidigare. 

I utredningen om framtidens grundskola utgår kommunen från en modell för medborgardialog som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram. Modellen bygger på en kvalitativ metod, vilket innebär att den har fokus på djupgående samtal och att skapa förståelse för frågan, snarare än att samla in ett så stort antal svar som möjligt.

Genom att intervjua personer med olika perspektiv/synsätt när det gäller skolan – som vårdnadshavare, elever, lärare, andra invånare samt politiker och tjänstepersoner – har vi arbetat för att skapa en helhetsbild av de behov och utmaningar som frågan rymmer.

Urval inför perspektivinsamlingen (intervjuerna)

En ofta förekommande fråga är hur invånarna som intervjuats kring skolfrågan har valts ut. Kommunen har arbetat med dessa typer av urval:

• Strategiskt, uppsökande urval. När man jobbar med strategiskt urval arbetar man för att välja deltagare med avsikt för att få så relevant och varierad information som möjligt. Vi har aktivt sökt upp personer som har olika bakgrund och erfarenheter och bor på olika platser i kommunen. Vi har också jobbat för att nå grupper som vanligtvis inte hörs så mycket i debatten, exempelvis personer som är nya i Sverige och elever.
• Snöbollsurval. Att jobba med snöbollsurval innebär att man börjar med att intervjua några deltagare, som sedan hjälper till att hitta fler. I samband med intervjuerna har vi ställt frågan om personen som intervjuats kan tipsa om någon annan vi bör intervjua, både någon som tycker på samma sätt och någon som tycker tvärtom.

Vi har dessutom haft ett anmälningsformulär på kristinehamn.se där man som invånare har kunnat anmäla sitt intresse för att delta. Bland de som har anmält sig har vi använt strategiskt urval för att säkerställa att många olika typer av röster är representerade. Det betyder att om tio personer har anmält sig som representerar ungefär samma perspektiv, så har vi intervjuat ett mindre antal av dessa.

Ett vanligt fenomen inom kvalitativ forskning är ”mättnad”, vilket innebär att svaren börjar upprepa sig och att inga nya perspektiv tillförs, även om fler intervjuer genomförs. Vi har upplevt att vi i många fall har nått denna mättnad redan efter en handfull intervjuer kring ett visst perspektiv. Att då intervjua fler personer, som tycker på samma sätt, skulle troligtvis bara bekräfta redan identifierade mönster.

Urval inför dialogmötena

Inför dialogmötena har vi arbetat med strategiskt urval och varit noga med att få med personer som har anknytning till olika delar av kommunen (både tätort och landsbygd, i olika geografiska delar) och/eller olika skolor, och även att få till en bra blandning av föräldrar, skolpersonal och andra med engagemang i frågan. Vissa av de personer som bjudits in har intervjuats under fasen med perspektivinsamlingen, andra är nya personer.

En utmaning i det här fallet har varit att grupperna inte får bli alldeles för stora, eftersom målsättningen är att bra samtal ska kunna föras.

Totalt kommer drygt 20 invånare att delta i dialogen. Därutöver deltar nio politiker och nio tjänstepersoner (varav tre rektorer). Även om det alltid kommer att finnas åsikten att ännu fler borde delta, känner vi oss trygga i att vi har skapat grupper med en bred variation där vi har många personer som tycker på helt olika sätt.

Det här skapar förutsättningar för bra dynamiska samtal, där målsättningen i första skedet är en bredare helhetsförståelse för skolfrågan och i andra skedet att arbeta fram konkreta åtgärdsförslag när det gäller framtidens grundskola.

De åtgärdsförslag som tas fram på dialogmötena kommer i nästa skede att lämnas över till de politiska partierna för interna diskussioner, för att se var man kan hitta enighet och var man inte kan göra det. Först därefter kommer beslutsförslag att kunna tas fram för politiska beslut. Då behöver man också komplettera med andra underlag, exempelvis ekonomiska beräkningar och barnkonsekvensanalys.  

Mer information om skolutredningen hittar du här på vår hemsida. Både bakgrundsinformation samt löpande information finns att tillgå. 

Som tidsplanen ser ut nu kommer insamlingen av perspektiv/synsätt att påbörjas under första kvartalet 2025. Därefter kommer det att göras en sammanställning av alla de perspektiv som kommit in. Planen är att därefter påbörja en dialog i mindre grupper, antingen före eller efter sommaren. 

Förslag till beslut räknar vi med ska finnas innan årsskiftet 2025/2026. 

Den metod vi använder är kvalitativ, vilket innebär att vi fokuserar på djupgående intervjuer snarare än att samla in ett stort antal svar. Genom att intervjua personer med olika perspektiv när det gäller skolan – såsom vårdnadshavare, elever, lärare, andra invånare samt politiker och tjänstepersoner – vill vi skapa en helhetsbild av de behov och utmaningar som skolfrågan rymmer.

Kvalitativa intervjuer är en effektiv metod för att få en djupare förståelse av en fråga. Här är det inte antalet intervjuer som är avgörande, utan de insikter som framkommer. Ett vanligt fenomen inom kvalitativ forskning är ”mättnad”, vilket innebär att svaren börjar upprepa sig och att inga nya perspektiv tillförs, även om fler intervjuer genomförs. Om mättnad exempelvis uppstår efter 30 intervjuer, skulle ytterligare 30 intervjuer troligtvis bekräfta redan identifierade mönster. Exakt hur många intervjuer som krävs för att nå denna punkt är dock svårt att förutse innan arbetet påbörjas.