Kristinehamns kommun för dialog om framtidens grundskola

Kristinehamns kommun arbetar under 2025 med en utredning om framtidens grundskola. Utredningen utgår från en medborgardialog enligt en modell Sveriges kommuner och regioner (SKR) tagit fram för dialog i komplexa frågor.

I ett första skede av utredningen har ca 70 personer djupintervjuats om sina tankar kring frågeställningen Hur kan vi anpassa kommunens skolor för framtidens elever, samtidigt som vi har ekonomiska begränsningar, färre antal barn och lokaler som behöver renoveras?

De många synsätt som lyfts fram håller nu på att sammanställas i en perspektivrapport. Syftet med rapporten är att ge en bredare förståelse för den komplexitet som präglar frågan om framtidens grundskola, och synliggöra att invånarnas uppfattningar i stor utsträckning skilje sig åt – ”å ena sidan” motsägs nästan alltid av ”å andra sidan”.

Rapporten gör inte anspråk på att vara 100% heltäckande, utan ska ses som ett sätt att lyfta fram olika röster och synsätt som tillsammans bidrar till en bredare förståelse av “skolfrågan”.

Fem centrala perspektiv

De viktigaste mönster som hittills har identifierats är följande:

• Barnrättsperspektivet – ”Barnens bästa” och trygghet. Att fokus måste vara på vad som är bäst för barnen är något många intervjupersoner lyfter i samtalen om skolans framtid. Trygghet, närhet och relationer ses som grundläggande, men uppfattningarna går isär kring vilken typ av skolmiljöer som bäst främjar dessa värden.
• Det pedagogiska perspektivet – Måluppfyllelse och kvalitet. Undervisningens kvalitet och vikten av måluppfyllelse upplevs av intervjupersonerna som centrala frågor utifrån pedagogiskt perspektiv. Såväl elevernas som skolpersonalens förutsättningar diskuteras.
• Likvärdighetsperspektivet – Vad är egentligen rättvist? Flera av intervjuerna präglas av ett starkt fokus på likvärdighet och rättvisa, men begreppen tolkas på olika sätt. Vissa betonar att likvärdighet innebär jämförbar kvalitet och tillgång till stöd, medan andra menar att rättvisa uppnås genom att anpassa lösningarna efter lokala och geografiska förhållanden.
• Resursperspektivet – Lokaler och ekonomi. Frågan om resurser, både lokalmässigt och ekonomiskt, är återkommande i diskussionen om framtidens grundskola i Kristinehamns kommun. Det råder enighet om att kommunen står inför en svår ekonomisk verklighet med minskat elevunderlag och omfattande renoveringsbehov.
• Framtidsperspektivet – Vikten av (att våga ta) långsiktigt hållbara beslut. Intervjuerna visar på ett framtidsfokus. För att möta kommunens utmaningar lyfts behovet av långsiktighet, tydlig politisk styrning och en öppen, inkluderande process som skapar förtroende och delaktighet.

– Trots att vi ser att det finns en stor spridning när det gäller åsikter om framtidens grundskola, så ser vi också att det finns områden där det faktiskt finns en samsyn – bland annat när det gäller vikten av att komma till beslut, säger Torunn Åstholm, utredare på kommunledningsförvaltningen.

Vad händer nu?

Kommunen följer den modell som SKR har tagit fram för medborgardialog i komplexa frågor, där nästa steg är dialogmöten med både invånare, tjänstepersoner och politiker. Det första mötet arrangeras redan på tisdag 18/11, där knappt 40 personer bjudits in att delta, varav drygt 20 invånare. Invånarna som bjudits in är utvalda för att representera olika perspektiv på skolfrågan. Det viktiga är att många synsätt finns representerade, snarare än att många personer som tycker på samma sätt finns med.

Vad händer på dialogmötena?

På dialogmötena kommer vi att arbeta tillsammans i tre grupper på ca 12-13 personer, där både invånare, tjänstepersoner som jobbar i kommunen och politiker finns med. Samtalen kommer att ledas av samtalsledare från SKR och Kristinehamns kommun (kommunstyrelsens utredare).

Vid det första mötet kommer vi att diskutera skolfrågan utifrån olika personers synsätt och perspektiv. Deltagarna får lägga fram sina tankar och ta del av hur andra tänker. Vid det andra mötet kommer vi att arbeta mer konkret med att komma fram till åtgärdsförslag när det gäller framtidens grundskola, utifrån det läge kommunen har med en begränsad ekonomi, färre elever och lokaler som behöver renoveras.

Vad händer efter dialogmötena?

De åtgärdsförslag som kommer fram vid dialogmötena kommer att lämnas vidare till de politiska partierna. De kommer sedan att diskutera dessa inom sina partier och med varandra för att se var det finns möjlighet att nå en majoritet och var det inte gör det. Först därefter kommer det att kunna läggas fram beslutsförslag för politiska beslut. Det är dock svårt att säga i dagsläget exakt när de första besluten kan tas.

Här hittar du mer information om Skolutredning 2025.