Vatten

Övergödning är ett miljöproblem för många svenska vatten enligt Vattenmyndighetens kartläggningar. Kolstrandsviken, Kilsviken, Varnumsviken och Ölmeviken är exempel på vikar i Vänern som alla har höga näringshalter, grumligt vatten och problem med algblomning. Ibland har blomningarna varit kraftiga.

Övergödningen har tydliga effekter på djur- och växtliv, framförallt har det visat sig genom artfattigdom. I Varnumsviken inre har bara de mest tåliga småkrypen, fjädermygglarver och glattmaskar kunnat överleva, och ungefär så ser det också ut i Ölmeviken.

Övergödningen påverkar också fiskfaunan genom att mört och braxen ökar samtidigt som abborren och gäddan minskar. Detta bidrar i sig till att algblomningar inte försvinner trots att vi renar vårt avloppsvatten i Kristinehamn. Vid stränderna växer det på sina ställen omfattande vassbälten som behöver röjas.

Vad gör vi för att få bättre vatten för bad, fiske och andra upplevelser?

Tillsammans med industrier, lantbrukare, stug- och intresseföreningar så har vi i ett projekt tagit fram en lista på åtgärder vi ska genomföra, och påbörjat några av dem. Arbetet har skett och sker i samarbete med Vänerns vattenvårdsförbund som kommunen är medlem i.

• Reningsverken i Kristinehamn och Nybble har byggts om och släpper idag ut mindre näringsämnen som kan orsaka övergödning.

• Alla ägare till fritidsbåtar har fått möjlighet att tömma latrin vid småbåtshamnarna vid Kapurja och Kroksvik samt vid gästhamnen.

• Vid Kapurja har vi installerat en spolplatta med reningsanläggning för att avskilja miljögifter från tvättvattnet från fritidsbåtar.

• Lantbrukare i Ölmebygden har utfört strukturkalkningar för att minska utsläpp av fosfor från åkrarna kring Ölmeviken.

• Fastighetsägare har bjudits in för att prata om bättre avloppslösningar. Vid sidan av ordinarie vatten-, avlopp- och miljöarbete i kommunen, industrin och lantbruket har projektet bidragit till vattenförbättrande åtgärder för 8,4 miljoner kronor. För detta har de lokala arbetsgrupperna tillsammans fått drygt 2,6 miljoner i statsbidrag.
• Kommunen och en industri vid Varnumsviken har utrett möjligheterna att anlägga en våtmark i ett rekreationsområde. Bland de gjorda utredningarna finns även en om ett par demonstrationsvåtmarker med fosforfällor vid Varnumsviken. Läs mer om projektet nedan.

   

  
  Funktionsvåtmark Östervik

  Kristinehamns kommun har anlagt en funktionsvåtmark, en så kallad fosfordamm på strandängen mellan Östervik och Varnumsviken. Avsikten med våtmarkerna är främst att förbättra vattenkvaliteten i syfte att uppnå en bättre vattenkvalitet avseende näringsämnen av dräneringsvatten till Varnumsviken.

  Våtmarken är anlagd med en speciell miljö för att underlätta och gynna reproduktionen av rovfisk i Varnumsviken. Funktionsvåtmarken har även ha en positiv effekt för häckande och rastande fågel och andra djur som trivs i den typen av miljö. Det leder i sin tur till en ökad biologisk mångfald i området. Projektet är en del av kommunens arbete med lokal arbetsgrupper under Vänerns vattenvårdsförbund och är delfinansierat av Länsstyrelsen i Värmland genom LONA-bidrag.

  Effekten av vatten från funktionsvåtmarken och förekomsten av växt – och djurliv i och omkring området kommer följas upp över tid. Detta kommer kunna mätas, exempelvis genom vattenprover och fågelräkning.

Kommunen har under lång tid deltagit i arbetet med att kalka och följa upp försurningen i våra vattendrag. Vi är även medlem i Värmlands Kalkningsförbund som sköter kalkningen i länet.

De flesta sjöar i kommunen är så skadade av försurning att de måste kalkas för att det ska kunna finnas djur, växtliv och andra vattenväxter än vass. Utan kalkning skulle det inte gå att fiska i sjön. Trots att nedfallet av försurande ämnen såsom svavel och kväveoxider har minskat så har försurade sjöar och vattendrag ännu inte återhämtat sig. En stor del av de ämnen som ger upphov till försurningen kommer med vindar från andra länder.

Vill du veta när det kalkas i vattnen runt Kristinehamn? Läs på Kalkningsförbundets hemsida.

Via kalkningsförbundets hemsida kan du även läsa vilken sjö som båtkalkas när i Kristinehamns kommuns (även vilka sjöar som är 100+ anges). På deras Facebooksida kan du följa arbetet och får mer dagsfärsk information.

Vänern är en reglerad sjö, vilket innebär att vattennivån ändras över året på ett kontrollerat sätt. Genom att tappa ut vatten via Göta älv kan det försäkras att Vänern inte svämmar över när det kommer vatten till Vänern från tillflödena, som till exempel Klarälven. Den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen har studerat hur det framtida klimatet förväntas påverka bland annat Vänerns vattennivå. Jämfört med idag antar man att vattennivån kommer att höjas. Om det tillåts ske innebär det dramatiska konsekvenser för städer, industrier, jordbruksmark, vägar och järnvägar utmed sjön. För att försöka hitta en långsiktigt hållbar lösning för vattenregleringen, samarbetar kommunerna kring Vänern sedan 2007 kring frågor som berör Vänerns vattenreglering. Våren 2014 presenterades rapporten ”Kartering av översvämningsrisker vid Vänern, framtagen av Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet, på uppdrag av kommunerna runt Vänern.