Till innehållet

Gottbol

Gottbol 16.9.jpg

Samråd pågick till 13 juni

Planeringsavdelningen vid Kristinehamns kommun har upprättat ett förslag till ny detaljplan för Gottbol. Planområdet omfattar större delen av fastigheten Gotthem 2:2 och en del av en outredd samfällighet som omfattar den östra delen av Gottbols badplats. Detaljplanens syfte är att lämplighetspröva tidigare planlös mark för bostadsändamål samt att förbättra badplatsen.

Detaljplanen var utskickad på samråd från 22 april till 13 juni 2022. Planeringsavdelningen ska nu sammanställa de inkomna synpunkterna i en samrådsredogörelse inför vidare arbete mot granskning. 

Samrådsförslaget möjliggör att Gotthem 2:2 kan bebyggas med 18 småhus, ny gata, VA-anläggning och funktioner kopplade till badplatsen såsom toalettbyggnad och kiosk. Fastighetens öppna ängsmark föreslås bevaras i söder intill badplatsen och i väster intill vägen som leder mot badplatsen. På ängsmarken kan säsongsparkering till badplatsen iordningsställas. Den södra delen av Gotthem 2:2 och den samfällda marken planläggs som friluftsbad och föreslås styckas av för att skapa en kommunal fastighet. Med hänsyn till badplatsens höga allmänna värde föreslås att Kristinehamns kommun både ska äga badplatsen och ansvara för skötseln av den. 

Vanliga frågor och svar

Frågor som har kommit in via hemsidan under samrådstiden har besvarats här.

Planprocessen är en utredning där förslaget till detaljplan lämplighetsprövas. Många olika aspekter vägs in under processen och utformningen av förslaget är under förändring fram till detaljplanens antagande i kommunfullmäktige. Under samrådet har kommunen svar på mycket, men inte på allt eftersom viktiga synpunkter kommer att inkomma i samrådsyttranden från bland annat Länsstyrelsen, Lantmäteriet, de kommunala nämnderna och sakägarna. Efter samrådstidens slut kommer vi göra förändringar av planförslaget. Om det behöver göras större eller mindre förändringar av förslaget beror på synpunkterna i samrådsyttrandena.

Nästa skede i planprocessen kallas granskning. Vid granskningen är förhoppningen att förslaget ska vara färdigbearbetat. Kommunen kommer då åter igen att ställa ut detaljplanen för att få in yttranden. Granskningsyttrandena kan leda till att förslaget behöver förändras ytterligare. Om det kräver att vi gör stora förändringar av förslaget efter granskningen kan planförslaget behöva skickas ut på en andra granskningsrunda.

Enligt kommunens preliminära tidsplan ska detaljplanen skickas ut på granskning innan årsskiftet. Därefter ska kommunfullmäktige besluta om detaljplanen under våren 2023. Om detaljplanen blir antagen och vinner laga kraft har fastighetsägaren möjlighet att stycka av tomter och söka bygglov.

Kommunen äger ingen mark i området. Det är alltså inte kommunen som vill stycka av och sälja bostadstomter på den här fastigheten. Det är den privata fastighetsägaren som vill få den här möjligheten prövad för sin fastighet Gotthem 2:2. Kommunen involveras på grund av att det bara är kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan. Alla har möjlighet att begära planbesked och detaljplanearbetet bekostas av fastighetsägaren. Kommunen kan inte föreslå att någon annans mark utreds för det här ändamålet eftersom planläggningen sker på initiativ från ägaren till just Gotthem 2:2.  

Vilken taxering som en fastighet har spelar ingen roll för möjligheten att detaljplanelägga fastigheten. All typ av mark och alla sorters fastigheter kan detaljplaneläggas. En ny detaljplan innebär i många fall att markanvändningar ändras, fastighetsgränser ritas om och att nya taxeringar därmed görs.

Gotthem 2:2 har styckats av från Gotthem 2:1 och därefter sålts till nya ägare. Avstyckningen, förvärvet och taxeringen av Gotthem 2:2 har gjorts utan medverkan från kommunen eftersom det här är frågor som enbart rör Lantmäteriet, Länsstyrelsen och Skatteverket. Kommunen är aldrig involverad i den processen så länge det inte handlar om kommunägd mark. Kommunen har ett planuppdrag för Gotthem 2:2 sedan mars 2021 till följd av att fastighetsägaren har begärt planbesked. Om en ny detaljplan blir gällande för Gotthem 2:2 kommer taxeringen ändras. Frågor som rör förvärvet och dagens taxering av fastigheten hänvisar kommunen till Lantmäteriet, Länsstyrelsen och Skatteverket.

Kristinehamns kommun ser en möjlighet att successivt utveckla kollektivtrafik genom Rudskogabygden. Att starta en busslinje längs väg 204 skulle underlättas av ett större underlag av resenärer och därför är all nybyggnation av bostäder i Rudskoga värdefullt. Detsamma gäller möjligheten att återöppna en närbutik i Rudskoga. Ju större kundunderlag desto bättre. De 18 föreslagna bostäderna i den här detaljplanen kommer sannolikt inte skapa ett tillräckligt stort tillskott av invånare i Rudskoga för att kollektivtrafik och närbutik ska tillkomma, men det skulle vara ett steg i rätt riktning.

Det är inte möjligt att i detaljplan reglera om det ska byggas permanentbostäder eller fritidshus. Vi föreslår en byggrätt som gör möjligt att bygga fullstora permanentbostäder, men det är upp till de framtida köparna att själva välja vad de vill använda sin tomt till. I till exempel Norge reglerar boplikten att den som äger ett helårsboende måste vara bosatt i huset i fråga, men i Sverige finns ingen liknande regel. Kristinehamns kommun kommer inte att vara delaktiga i avstyckningen och försäljningen av tomter från Gotthem 2:2 och därför har inte kommunen kontakt med intressenter. Denna process sköts av fastighetsägaren.

Kommunen är inte delaktig i avstyckningen och försäljningen av tomterna eftersom marken är privatägd. Fastighetsägaren sköter försäljningen av tomterna och om någon tomt inte säljs kommer fastighetsägaren kvarstå som fastighetsägare av tomten i fråga. Hur en osåld tomt ska hanteras kan bara fastighetsägaren svara på. Troligtvis vill varken köparna av de nya tomterna eller de befintliga fastighetsägarna i området att osålda tomter växer igen. Om en tomt förblir osåld kan den utnyttjas på flera olika sätt. Eftersom marken planläggs som bostadsändamål kan den till exempel användas som gemensam rekreationsyta eller som boendeparkering. Men det är endast fastighetsägaren som kan avgöra hur en osåld bostadsfastighet ska vårdas om den inte bebyggs.

De berörda fastighetsägarna tillhör detaljplanens sakägarkrets och det är viktigt att de skickar in yttranden till oss där de redogör för vad de anser om förslaget. Under planprocessen prövar vi detta och efter samrådet gör vi förändringar av förslaget. De berörda fastighetsägarnas yttranden utgör en viktig del i planprocessen. Hänsynstagandena som vi har föreslagit i samrådsförslaget omfattar prickmarken rakt söderut sett från bostadsfastigheten där ingen bebyggelse får uppföras, samt bestämmelse som reglerar att bebyggelse i endast ett våningsplan får uppföras i områdets västra del. Det är samtidigt viktigt att ha klart för sig att en fastighetsägare har rådighet över sin egen mark. Med eller utan detaljplan och kommunens inblandning kan en privat fastighetsägare genomföra olika åtgärder på sin mark som blir märkbara för grannfastigheter, till exempel genom att utsikten förändras.

Enligt kommunens samrådsförslag kommer endast de tillkommande bostäderna att anslutas till den gemensamma VA-anläggningen. Ingen befintlig fastighet föreslås tvångsanslutas, men däremot finns möjligheten att anslutas till anläggningen om fastighetsägaren skulle önska det.

Kontaktuppgifter

Adam Nyman - planarkitekt
adam.nyman@kristinehamn.se

0550-885 50

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".