Skolmaten i fokus: Elever och personal i samarbete för en bättre matupplevelse
En gång per termin samlas elevrepresentanter, kökspersonal, rektor och ansvariga för Kristinehamns skolors kost för att samla in synpunkter och diskutera skolmaten. Vid höstterminens matråd i Brogymnasiets matsal var det en engagerad grupp som samtalade om skolmaten och matsalens klimat.
Skolmaten är ett ämne med många perspektiv som engagerar många. Tack vare noggrann planering är kostnadsfri skolmat möjlig i våra svenska skolor. I Kristinehamns kommun är lunchbudgeten 13,50 kronor per elev och dag, trots den begränsade budgeten serveras en mat av hög kvalitet till eleverna. Eleverna äter till stor del ekologisk och närproducerad mat samt svenska råvaror varje dag.
Mer än att laga mat
”Soppan vi fick förra veckan är jättegod!” sa en av eleverna i matrådet och fick stort medhåll. Under det timmes långa mötet radades flera rätter upp som eleverna uppskattar extra mycket. Generellt är det ganska få ändringar som eleverna önskar när det kommer till skolmaten. Främst vill eleverna ha mer husmanskost och enklare upplägg så som kött och potatis, köttbullar och makaroner eller fisk med dillsås. Samtidigt uppskattas skolrestaurangens variation på mat, salladsbufféns utbud och att det några dagar i veckan serveras frukt. Det finns ett önskemål om att frukt ska serveras varje dag under skolveckan.
– Måltidsarbetet är mer än att laga mat till flera hundra elever. Det handlar om att följa politiskt uppsatta mål, säkerställa näringsriktigheten i menyplaneringen med utgångspunkt från nordiska näringsrekommendationer. Vi behöver också hålla budget och arbeta för en trevlig och attraktiv måltidsmiljö som eleverna vill vistas i. Matrådet ger ett ypperligt tillfälle till att lyssna in eleverna och göra dem delaktiga, men också ett tillfälle att sprida kunskap om kost, näring och verksamheten i stort. Måltidsarbetets slutmål är alltid att maten ska hamna i magen. Våra fantastiska kockar lagar maten, men tillsammans skapar vi måltiden, säger Johanna Zimmermann, måltidsutvecklare på Kristinehamns kommun och som medverkade vid matrådet.
Några av eleverna lyfter exempel om husmanskost och önskar vanliga pannbiffar i stället för köttbiffar med oliver. Smakpreferenserna är många för lite senare får skolans kökspersonal beröm för de goda hembakade bröden med just oliver i. Det pratas lite skämtsamt om att den som lyckas lösa kostfrågan för elever där alla är nöjda borde få Nobels fredspris, och visst är det en komplex fråga med många preferenser när det kommer till skolans kost.
Dialog skapar en skolrestaurang där alla trivs
Elevrepresentanterna och skolpersonalen arbetar tillsammans för att göra skolrestaurangen till en trivsam plats. Personalen uppmanar eleverna att ta ansvar för matsvinnet och städa undan efter sig, vilket också gör matsalsupplevelsen bättre för alla. "Det är bättre att ta två gånger, så vi kan servera mer av det ni tycker om," påminner kökspersonalen.
Skolmatsdiskussionerna präglas av en positiv anda där elevernas önskemål tas på allvar och personalen ser över hur de kan anpassa menyn. Det är en konst att möta de olika smaker och preferenser som finns hos hundratals elever, men i det stora hela är eleverna nöjda och uppskattar den mat som serveras. Med den gemensamma dialogen och viljan att ständigt förbättra skapas en matsal som både mättar och inspirerar.
– Det är viktigt att i möjligaste mån tillmötesgå elevernas synpunkter och önskemål. Får eleverna mat som de tycker om och blir mätta, så leder det till att de får energi att lyckas med sina studier. Hur skolrestaurangen upplevs är naturligtvis en viktig del i detta, säger rektor Ola Magnusson som också närvarade vid matråden.
