Kontakt
Telefon: 0550-880 00 (må-to 7.30-12, 13-16.30, fr 7.30-12, 13-16)
Mejl: kommunen@kristinehamn.se
Besöksadress: Kungsgatan 30
Tyck till
Anmäl fel
Gör en felanmälan
Felanmäl saker som inte fungerar eller är trasiga i kommunens utemiljö.

Livsmedelsföretag

Vad krävs för att starta och driva ett livsmedelsföretag?

  • Anläggningen behöver registreras hos miljö- och hälsa. Detta gör du genom att fylla i en blankett och lämna till någon av inspektörerna. Är du osäker på vilken blankett du ska välja, ring eller skicka e-post så kan vi hjälpa dig. Blanketterna hittar du i vår E-tjänstportal.
  • Du behöver ha rutiner för din verksamhet, en så kallad egenkontroll. Det berör till exempel rutiner kring hygien, städning och temperaturkontroller.
  • Lokalen som du ska använda behöver vara anpassad till den verksamhet du ska bedriva. Vill du renovera och göra någon ombyggnation kan det krävas bygglov

När ska ett företag registreras?

Ny ägare eller lokal innebär alltid att verksamheten måste anmälas på nytt. Om du vill starta ett nytt livsmedelsföretag eller vill överta ett befintligt företag ska du registrera din nya verksamhet hos miljö- och hälsa innan du öppnar. Två veckor efter att du gjort din anmälan om registrering får du starta din verksamhet, om inte miljö- och hälsa meddelat något annat innan dess.

När krävs det godkännande?

Slakterier, styckningsanläggningar, mejerier och andra animaliska industrier måste godkännas innan de öppnas. Om du har frågor kring godkännande av din livsmedelsanläggning ska du ta kontakt med Livsmedelsverket.

Verksamheter med egen brunn

Har du en verksamhet på landet med eget vatten omfattas brunnen av Livsmedelsverkets föreskrifter. Läs mer om vad som gäller under Enskilt vatten och avlopp

Miljö- och byggnadsnämnden tar ut en avgift för prövning och kontroller enligt Livsmedelslagstiftningen. Alla som bedriver livsmedelsverksamhet får betala en årlig avgift som ska täcka kontrollmyndighetens kostnader för livsmedelskontroller. 

För att registrera ditt livsmedelsföretag betalar du en avgift som motsvarar en timmes handläggningstid. Det kostar 1 157 kronor. 

Du ska även betala en årlig kontrollavgift från det år verksamheten startar. Hur hög den avgiften blir grundar sig bland annat på hur omfattande och riskabel hantering verksamheten har. Om du sköter din verksamhet på ett bra sätt kan avgiften minska. På samma sätt kan avgiften öka om du missköter verksamheten eftersom vi då kan bedöma att mer kontrolltid behövs.

Miljö- och hälsa kommer ut på regelbundna kontroller för att se att din verksamhet fungerar bra. Då utgår vi från livsmedelslagen för att kunna göra bedömningar.

Om miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen hittar avvikelser som är så pass allvarliga att de behöver följas upp genom ytterligare en kontroll, måste företaget betala för den extra tiden. Timtaxan för extra kontroll är 977 kronor.

Varför tas det ut en avgift?

Miljö- och byggnadsnämnden är en myndighet som ska kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Riksdagen har beslutat att all myndighetsutövning enligt livsmedelslagstiftningen ska betalas av företag som bedriver livsmedelshantering. Skattemedel får endast användas till en bråkdel av myndighetens uppgifter såsom till exexempel utredningar av obefogade klagomål.

 

Den årliga kontrollavgiften grundar sig på hur omfattande och riskabel hantering verksamheten har. Dessutom beräknas hur mycket tid det ska läggas på kontroll av den information som verksamheten ger till kunderna. Taxan för livsmedelskontrollen följer Livsmedelsverkets vägledning om riskklassning och beräkning av årlig kontrolltid (taxan är antagen i kommunfullmäktige kf § 118/14).

Bedömning av olika risknivåer 

Detta är bedömningen som görs för butiker och restauranger. 

Högrisk

  • Bearbetning av rått kött eller fågel
  • Bearbetning av opastöriserad mjölk
  • Nedkylning

Exempel:Tillagning av maträtter från rått kött.  Grillning av kyckling. Tillagning av kebab eller pizza med köttfärs. Tillagning av ostkaka från opastöriserad mjölk.

Mellanrisk

  • Beredning/bearbetning av vegetabiler, ägg, pastöriserad mjölk, rå fisk och tillagade animaliska produkter.
  • Styckning/malning av rått kött.
  • Återuppvärmning och varmhållning.

Exempel: Hantering av grönsaker, tillverkning av sallader/smörgåsar och tårtor. Tillagning av fiskrätter(sushi). Marinering av kött och tillverkning av köttfärs.

Lågrisk

  • Kylförvaring
  • Manuell hantering av glass

Exempel: Försäljning av kylda livsmedel. Försäljning av mjukglass eller kulglass.

Mycket låg risk

  • Bakning
  • Försäljning av livsmedel som inte behöver kylförvaras.
  • Försäljning av frysta livsmedel.
  • Uppvärmning av frysta och färdiglagade produkter.

Exempel: Bakning av matbröd, hårdbröd och torra kakor. Försäljning av frukt, grönsaker och dryck. Försäljning av förpackad glass. Uppvärmning av frysta pizzabitar för direkt försäljning.

 

Produktionsstolek

Restauranger, storkök, caféer och serveringar: Hur många portioner som serveras dagligen i genomsnitt.

Butiker: Hur många årsarbetskrafter som jobbar i butiken per år.

Produktion: Antal utgående ton producerade livsmedel per år.

Vattenverk: Distribuerat dricksvatten per dygn.

 

Känslig konsumentgrupp

Om företaget producerar livsmedel huvudsakligen eller i stor omfattning till barn under fem år, personer i behov av specialkost eller vårdtagande inom äldrevården eller sjukvården.

 

Erfarenhetsklasser

Erfarenhetsklass A: 

Företaget har under två års tid inga konstaterade anmärkningar vid myndighetens kontroll. 

Erfarenhetsklass B: 

Normalläge, företaget kan få någon anmärkning eller notering vid kontrollen som antingen följs upp med en uppföljande kontroll eller vid den nästa planerade kontrollen.

Erfarenhetsklass C: 

Företaget har under två års tid haft flera kontrollbesök som har lett till uppföljande kontroll. Vid uppföljande kontroll kvarstår anmärkningarna och företaget har inte förbättrat sina rutiner.

Lokal och utrustning ska anpassas efter den verksamhet som bedrivs. Om du är osäker på hur lokalen utformas på bästa sätt kan du anlita en konsult, till exempel en arkitekt eller livsmedelshygienkonsult. Konsulten kan hjälpa dig med vilka anpassningar som behöver göras i lokalen för att passa din verksamhet och samtidigt uppfylla lagstiftningen.

Här finns mer information om lokalutformning för just din verksamhet.

Bageri
Butik
Butik med manuell hantering
Café
Gatukök
Glasskiosk
Pizzeria
Restaurang
Salladsbar

Glöm inte att kontrollera om det krävs bygglov eller bygganmälan när du ska göra ändringar av din befintlig lokal eller om du ska göra en nybyggnation. Det är alltid du som företagare som är skyldig att se till att kraven i lagstiftningen uppfylls. Här kan du läsa mer om bygglov

Här hittar du vår information om krav på lokaler, vad du ska tänka på och en checklista som du kan använda i din verksamhet

Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste ha ett system för livsmedelssäkerhet, eller som det också kallas – egenkontroll. Det är du som företagare som ansvarar för att de livsmedel som säljs eller serveras är säkra att äta, har rätt märkning och sammansättning. Kunden ska inte riskera att bli sjuk för att maten från ditt företag innehåller farliga bakterier, främmande ämnen eller omärkta allergiframkallande ämnen.

För att du ska kunna ha god kontroll på din livsmedelshantering måste det i din verksamhet finnas rutiner för hur hälsofaror ska kunna undvikas. Du ansvarar också för att personalen som handskas med livsmedel har goda kunskaper i livsmedelshygien. Personalen måste förstå och följa de rutiner som gäller för verksamheten.

Hur ska den egna kontrollen se ut?

Exakt hur kontrollprogrammet ska utformas finns inte reglerat i lagen. Det viktigaste är att den anpassad efter de risker som finns i din livsmedelshantering. När du känner till riskerna kan du också utarbeta arbetsmetoder – rutiner – för att kunna upptäcka och vidta åtgärder när någonting går fel i din livsmedelshantering. Alla som arbetar med livsmedel hos dig ska känna till dessa rutiner.

Branschorganisationerna har tagit fram branschriktlinjer som kan vara till stor hjälp för era egna rutiner. På Livsmedelsverkets hemsida finns det riktlinjer för olika branscher, se länken här till höger.

Ta reda på riskerna (faroanalys)

När det pratas om risker kopplade till livsmedelshantering brukar begreppet hälsofaror användas. Hälsofaror kan delas in i fyra olika grupper: mikrobiologiska, kemiska, fysikaliska och allergena faror.

Mikrobiologiska faror är till exempel bakterier, virus, svampmögel och parasiter.

Kemiska faror kan vara till exempel bekämpningsmedelsrester på grönsaker men kan också uppstå då livsmedel kommer i kontakt med exempelvis rengöringsmedel.

Fysikaliska faror kan vara metallbitar eller glas som hamnar i livsmedel.

Allergener är sådana ämnen som framkallar allergiska reaktioner och förekommer i till exempel nötter, vetemjöl och mejeriprodukter.

Vad innebär rutiner och dokumentation?

Av rutinerna ska det framgå vad som ska kontrolleras, hur ofta det ska ske samt om och hur ofta det ska dokumenteras. Exempelvis kan det stå i rutinen att temperaturen på mottagna frysvaror ska kontrolleras vid varje leverans men endast dokumenteras skriftligt en gång per vecka. Ofta kan man också behöva tala om hur kontrollen ska göras, till exempel om man ska använda en instickstermometer och mäta i ett livsmedel.

Rutinerna ska också tala om vilka eventuella gränsvärden som gäller och vilka åtgärder som ska vidtas om ett gränsvärde överskrids. Om rutinen till exempel säger att varmhållen mat ska hålla minst 60 grader och den vid kontroll visar sig vara 50 grader så har gränsvärdet överskridits. För att minimera faran, i det här fallet tillväxt av bakterier, måste lämplig åtgärd vidtas som att exempelvis slänga maten eller återupphetta den.

Om något avviker från ett bestämt gränsvärde eller om något annat fel upptäcks i livsmedelshanteringen bör de åtgärder som vidtagits dokumenteras. Dessutom måste man göra en korrigerande åtgärd, det vill säga en åtgärd som förhindrar att samma fel inträffar igen. Även denna bör dokumenteras.

Tänk på att formulera rutinerna på ett sådant sätt så att personalen förstår dess innebörd och att de får tillräcklig kunskap om hur de ska skötas och dokumenteras. 

Miljö- och hälsa kontrollerar att företagen tar ansvar och att maten som säljs är säker. Kunden ska kunna känna sig trygg när han eller hon köper mat i butiken eller äter mat på restaurang.

Målet med livsmedelslagstiftningen och kontrollen är att maten är säker och håller utlovad kvalitet. Företagarna i livsmedelsbranschen ska arbeta på ett sådant sätt att syftet med lagstiftningen uppnås.

Vad kontrolleras?

Livsmedelsverket har skrivit en vägledning om hur kontrollen ska gå till. Kontrollen utgår från lagstifningsområden som du kan läsa mer om på Livsmedelsverkets hemsida.

Vid den första kontrollen går vi igenom samtliga kontrollområden. Vid senare kontroller görs ett urval av kontrollområden. Efter varje kontroll lämnas en skriftlig kontrollrapport till företaget. Kontrollrapporterna är offentliga handlingar.

Det finns olika typer av kontroller:

  • Registreringskontroll: Det är den första kontrollen efter att ett nytt företag har startat. Samtliga 15 kontrollpunkter granskas. Föranmäls alltid. 
  • Planerad kontroll: Vanligaste formen för kontroll där vissa kontrollområden väljs ut. Sker alltid oanmäld.
  • Uppföljande kontroll: Brister som följs upp vid de ovannämnda kontrollerna. Sker alltid oanmäld.
  • Revision: Här gör man en djupare och mer ingående kontroll. Föranmäls alltid. 

 

Livsmedelskontroll är riskbaserad

Hur ofta kontrollen utförs beräknas på vilka risker livsmedelshanteringen i verksamheten medför och hur omfattande riskerna är. Även myndighetens erfarenhet från tidigare kontroller kan påverka kontrolltiden och därmed hur ofta kontrollen genomförs.

Kontaktuppgifter

Therese Eklöv - miljö- och hälsoskyddsinspektör
therese.eklov@kristinehamn.se

0550-882 09

Louise Jedehulth - miljö- och hälsoskyddsinspektör
louise.jedehulth@kristinehamn.se

0550-882 11

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".