Kontakt
Telefon: 0550-880 00 mån-fre 07.30-16 (lunchstängt 12-13)
Mejl: kommunen@kristinehamn.se
Besöksadress: Kungsgatan 30
Tyck till
Anmäl fel
Gör en felanmälan
Felanmäl saker som inte fungerar eller är trasiga i kommunens utemiljö.

Frågor och svar om Krisberedskapsveckan

Vad är Krisberedskapsveckan?

Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Därför har MSB startat Krisberedskapsveckan, som en årlig kampanj tillsammans med bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser.

Kampanjen ska öka kunskapen om hur människor påverkas av och kan förbereda sig för samhällskriser och höjd beredskap, ytterst krig. 2018 sammanfaller den med utskicket av broschyren "Om krisen eller kriget kommer" till alla hushåll - ett regeringsuppdrag. Den skickas oadresserat till alla hushåll som ODR samhällsinformation. Den skickas ut den 29 och 30 maj.

Här kan du få svar på de vanligaste frågorna om Krisberedskapsveckan. På dinsakerhet.se kan du få mer information. 

Regeringen menar att hela samhället ska kunna agera vid höjd beredskap och ytterst krig. Informationen om hur människor kan förbereda sig ska därför bli bättre, både på nationell och lokal nivå. Ytterst är det bland annat det försämrade säkerhetspolitiska läget som är orsaken. MSB fick i februari 2017 ett regeringsuppdrag att ta fram ett nationellt informationsmaterial för att öka kunskapen hos allmänheten om hur man förbereder sig för kris, höjd beredskap och ytterst krig. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2018.  Läs mer på MSB.se.

MSB kommer att öppna ett kontaktcentrum under maj och juni med möjlighet till förlängning för att kunna hantera en stor mängd frågor på nationell nivå. Kontaktcentrumet bemannas av utbildade personer ur frivilligheten och MSB:s egen personal.

Kontaktcentrum öppnar 21 maj och uppgifter till det finns på dinsäkerhet.se. Kontaktcentret nås på 0771-25 22 00 eller kontaktcentrum@msb.se.

Samhällets krisberedskap kan beskrivas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Krisberedskapen skapas i organisationens dagliga verksamhet, men vid allvarliga kriser kan resurserna förstärkas.

En kris kan göra att samhället inte fungerar så som vi är vana vid. Det kan röra sig om alltifrån lokala händelser i forma av översvämningar, till större händelser i omvärlden som påverkar transportsektorn.

Civilt försvar är det som olika aktörer till exempel myndigheter, organisationer och företag i samhället ska kunna hantera när vi har höjd beredskap. Det är till exempel att skydda befolkningen och se till att viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, livsmedelstransporter och el fungerar. Det omfattar även hur dessa organisationer bidrar till Försvarsmakten vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Beredskapen höjs för att Sveriges ska stärka sin förmåga att försvara sig.

Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen kan besluta om skärpt eller högsta beredskap om Sverige utsätts för hot, är i krigsfara eller att det till exempel råder krig utanför Sveriges gränser.
Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Beslut om skärpt eller högsta beredskap kan beröra en del av landet eller en viss verksamhet.

Beslutet om höjd beredskap meddelas bland annat genom Sveriges Radio P4 och TV.

Om höjd beredskap råder tillkännager regeringen det genom ett meddelande i radio och tv. Vid högsta beredskap i hela Sverige kan beredskapslarm användas. Beredskapslarmet är en utomhusvarning med 30 sekunder långa ljudstötar och 15 sekunders tystnad i fem minuter.

Kommunen ansvarar för att de verksamheter som bedöms som samhällsviktiga fungerar även vid en kris. Det innebär ett ansvar för att bland annat äldreomsorg, förskolor, Räddningstjänst och vattenförsörjning ska fungera även vid kris.

Kommunen gör en risk-och sårbarhetsanalys vart fjärde år för att identifiera vilka risker och sårbarheter det finns inom kommunen.

Olyckor med farligt gods, störningar i el-, livsmedel -och vattenförsörjning är några av de risker som identifierats i kommunen.

I Kristinehamn finns det två industrier som klassas som farlig anläggning: Akzo Nobel, och Scana Steel. Information kring hur verksamheterna jobbar med säkerhetsfrågor och hur allmänheten ska agera i händelse av olycka finns här på kristinehamn.se samt Bergslagens Räddningstjänst hemsida.

Om det helt plötsligt inte kommer något vatten ur kranen, kommer kommunen vid längre avbrott att köra ut nödvatten. Hjälpen kommer dock först gå till dom som behöver den bäst, till exempel äldreomsorg, sjukvård och liknande. Detta gör att man som privatperson måste vara förberedd att kunna försörja sig själv med vatten en tid. Det man kan göra själv är till exempel att frysa ned vatten, och se till att man har vattendunkar att hämta vatten i när nödvattentankarna finns på plats.

Ett skyddsrum är märkt, både på utsidan av byggnaden och vid ingången till själva skyddsrummet, med symbolen orange fyrkant med blå triangel.

Skyddsrum finns i huvudsak i tätorter där andra alternativ till fysiska skydd är begränsade. Bor du på landsbygden kanske du själv har en källare eller något liknande som i nödfall kan vara ett alternativt skydd.

MSB har en karta över alla skyddsrum där du själv kan se var närmaste skyddsrum ligger.

Det är fastighetsägarna som har ansvar för underhållet av skyddsrummen. Skyddsrummen inspekteras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Det är fastighetsägaren eller dess representant som ansvarar för att öppna skyddsrummet om regeringen meddelat höjd beredskap. De som befinner sig på plats ställer iordning skyddsrummet enligt den instruktion som finns i skyddsrummet.

Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dom som behöver det bäst (gamla och sjuka). De flesta måste vara förberedda på att kunna klara sig själva en tid. En vecka är en bra inriktning på att kunna klara sig utan samhällets stöd, även om det inte finns några garantier för vad som händer efter en vecka. Det beror helt på vad som har hänt och hur omfattande krisen är. Det viktiga är att börja reflektera över sin möjligheter att klara vardagen vid en kris.

Det viktiga är att tillgodose mat, vatten, värme och att man kan kommunicera och ta emot information vid en kris. Viktigt är även att tänka på livsnödvändiga mediciner. Förutsättningarna och behoven ser olika ut, beroende om man bor på landsbygd eller tätort. För att se exempel på vad man kan ha i en krislåda kan man gå in på din säkerhet.se eller besöka biblioteket där vi under krisberedskapsveckan ställer ut en så kallad krislåda.

Det finns många olika frivilligorganisationer att gå med i, t.ex. Civilförsvarsförbundet, Röda Korset, Lottakåren. Mer finns att läsa på frivilligutbildning.se.

Kontaktuppgifter

Alexandra Ejner - Säkerhetssamordnare
alexandra.ejner@kristinehamn.se

0550-869 99

Tack! Om du vill skriva en kommentar kan du göra det här. Tryck annars bara på "Skicka".