Olyckor, stora eller små, inträffar alltid i en kommun. Därför måste kommunen planera för hur man hanterar olyckor och i möjligaste mån förebygga de risker som kan finnas.
En ny lag om kommuners och landstings beredskap och åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid började gälla den 1 september 2006.
För varje ny mandatperiod ska alla kommuner fastställa en plan för hur en extraordinär händelse ska hanteras. En av de viktigaste målsättningarna med kommunens risk- och sårbarhetsplanering är att kommunen som helhet ska kunna hantera en större svår händelse, samtidigt som kommunens ordinarie verksamhet i möjligaste mån ska kunna fungera som vanligt.
En extraordinär händelse kännetecknas av att den:
• avvviker från det normala
• innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller överhängande risk för sådana störningar
• kräver skyndsamma insatser av kommunen.
Kommunens ansvar vid en extraordinär händelse
Hanteringen av en svår kris i kommunen ställer stora krav på ledning och samordning. Det handlar om information, samverkan med andra organisationer, prioriteringar, omfördelning av resurser, förändringar i verksamhetsnivåer, stängning av verksamheter.
Det är kommunens krisledningsnämnd eller krisledningsnämndens ordförande som avgör om en extraordinär händelse har inträffat. Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter.
|
