Skadedjur & fåglar

En insekt eller ett djur anses vara ohyra eller skadedjur när den befinner sig på en olämplig plats och i olämpligt antal. De kan göra stor skada genom att till exempel angripa livsmedel, textilier och träslag. I vissa fall kan även fåglar orsaka olägenheter. Måsar bygger ofta bon på taket på bostadshus vilket medför att de kan skrika och skräna på nätterna. Kanadagäss som uppträder i stora flockar kan förorena badplatser. Under våren kan fåglar vara ett problem under häckningsperioden, dessa problem försvinner dock sedan när ungarna lärt sig flyga. När måsarna har ungar kan de till exempel anfalla förbipasserande.

De flesta skadedjursproblem går att förebygga genom att hålla rent, inte lämna matrester framme, ta hand om sopor och se upp med fuktskador.

Om du har fått långvariga problem med fåglar

Det är fastighetsägaren som har ansvar för att hålla fastigheten skadedjursfri. Uppstår problemen på allmänna platser eller i tätort kan du kontakta miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen för råd. Kontaktuppgifter hittar du här till höger.

Skadedjur i hyresrätt

Oavsett hur ohyran kommit in i lägenheten är du som hyresgäst skyldig att underrätta hyresvärden så fort du upptäcker ohyran. Hyresvärden ansvarar sedan för saneringen. Om du som bor i hyresrätt är ansvarig för att ohyra förekommer i bostaden kan hyresvärden kräva ersättning för saneringskostnaderna.

... i bostadsrätt

Du som bor i en bostadsrätt har enligt Bostadssrättslagen ansvar för att det inte kommer in ohyra i din lägenhet. Om det inte efterlevs kan du själv få komma att stå för kostnaden för att utrota ohyran. Styrelsen är dock alltid skyldig att – om det gäller en bostadslägenhet som utgör en del av ett hus – vidta åtgärder för utrotande av ohyran.

...i villa eller radhus

Äger du en villa eller ett radhus ansvarar du själv för att hålla ohyra och skadedjur borta. Ofta är en skadedjursförsäkring kopplad till din villa- och hemförsäkring, kontakta alltid ditt försäkringsbolag innan du beställer sanering.

Förhindra eller få bort vanliga typer av skadedjur och ohyra

Råttor och möss

Råttor och möss kan orsaka smittspridning. De orsakar också gnagskador på elektriska ledningar och isolering från rör, både i hem och i stadens ledningar till exempel i marken. I värsta fall kan de också vålla bränder genom några gnag på en elledning. Möss söker gärna skydd och värme i hus vintertid, där de sedan äter av det mesta de kommer åt.

Vid problem kan en mus- eller råttfälla kan vara till hjälp inomhus. Utomhus kan ett saneringsföretag hjälpa till.

Myror

De vanligaste myrorna som invaderar våra hem i jakt på föda är svartmyran eller trädgårdsmyran. Den första myran som hittar något ätbart lämnar ett luktspår efter sig på väg tillbaka till boet och sedan är myrstigen ett faktum. Svartmyran bygger gärna bon under marken där det gärna får vara lite fuktigt, till exempel under trädgårdsplattor eller intill husgrunden. Faraomyran är en mycket liten bärnstensgul myra som kommer från mer exotiska breddgrader och som är mycket besvärlig att bli av med om den får fäste i hemmet.

För att bli av med problemet, försök följa spåren av myrorna tillbaka till boet, så kan du gräva bort det eller använda godkända myrmedel som finns på marknaden. Att bara torka bort doftspåret i köket fungerar tyvärr inte, myrorna hittar nya vägar.

Ängrar

Det finns flera varianter av ängrar och de vanligaste i våra svenska hem är pälsängern och fläskängern. I naturen fungerar ängrarna som renhållare eftersom de äter sådant som blir över när andra djur fällt ett byte, skinnet och pälsen, men i våra hem kan de ställa till stor skada. Pälsängrar är skalbaggar som under sin larvperiod lever av organiskt material som ylle, päls och även bomull. Larverna tuggar i sig tyg eller garn och lämnar små runda hål efter sig. Fläskängrars larver äter istället rester av till exempel kött och ost. Allt eftersom larverna växer sig större ömsar de skinn och lämnar efter sig tomma larvskal. Efter en period övergår larven till puppa, som sedan blir en skalbagge. Själva skalbaggen äter inte och ställer alltså inte till skada på ull respektive mat, men lägger nya ägg som blir hungriga larver.

Ängrar överlever inte att djupfrysas. Sätt ut angripna kläder i minusgrader några dygn eller lägg dem i frysen. Att tvätta eller borsta kläderna regelbundet hjälper också, liksom att utsätta kläderna för höga temperaturer genom att torktumla eller stryka dem. En angripen garderob eller köksskåp måste tömmas och städas ordentligt. Ängrar och andra skadedjur som lever av kläder kan hållas borta med hjälp av till exempel rödceder, ett träslag som innehåller naturligt aromatiska oljor vars doft ängrarna inte tycker om.

Vägglöss

Vårt ökande resande och köp av möbler på second hand har bidragit till att vägglössens spridning ökat på senare tid. En vägglus blir 5-8 mm lång och kan endast krypa. Vägglusen är egentligen ingen lus utan en så kallad skinnbagge (till skillnad från bland annat huvud-, kropps- och flatlöss). Den lever uteslutande på att suga blod men kan tåla långvarig svält, upp till ett år. På dagen gömmer de sig i och kring sängen, under madrassen, i gardinerna, i sänggavlarna, vid golvlister, i kopplingsdosor, bakom tavlor med mera.

Misstänker du att du har vägglöss kan du kontrollera det genom att sätta upp en klisterfälla, dubbelhäftande tejp runt sängen, som krypen fastnar i. Det är mycket besvärligt att bli av med vägglöss och kräver professionella skadedjurssanerare. Saneringen kan ta flera veckor.

Getingar

Getingars vanor och existens i sig utgör egentligen inget större hot för människan eller byggnader, men de är nog så irriterande och ett stick från en geting kan göra riktigt ont. För känsliga personer kan de vara mycket farliga. Därför räknas getingar som skadedjur då de uppträder i för stort antal blir det svårt att freda sig från dem. Bygger de bo på balkongen eller under taket kan deras närhet vara mycket störande.

Om du har problem med getingar kan man plocka bort deras bo. Då måste man ha ordentligt med skyddskläder, en bislöja över huvudet och skyddshandskar. Man kan passa på en mörk kväll, eftersom getingarna blir slöa i kvällskylan och håller sig inne i boet. För ett stort bo rekommenderar vi att man tar kontakt med en skadedjursbekämpare.

Kackerlackor

Kackerlackor förökar sig fort, deras goda försvarsbeteende och god tillgång på både mat och skydd har bidragit till att kackerlackan har blivit ett svårtsanerat skadedjur. Inomhus äter kackerlackor allt de kommer åt, därför är det vanligt att hitta kackerlackor bland matvarorna. En kackerlacka kan vara svår att upptäcka eftersom de är ljusskygga och mest aktiva på natten.

Det finns många problem kopplat till bekämpningen av kackerlackor. Äggkapseln kan ligga kvar länge, helt opåverkad av kemiska gifter och nymferna kläcks när giftet i omgivningen brutits ned. Kackerlackor som överlever kan bli resistenta mot kemikalierna. Insekter, exempelvis kackerlackor, bekämpas med hjälp av elektroniska apparater, olika limfällor och kemiska bekämpningsmetoder (källa Livsmedelsverket).